hopplös

ååh. jag är hopplös. I lördags var jag ut och svirade och det blev i princip inget plockat. Eller jo. Men dåligt. Söndag plockade jag inte en pinal pga lördagens bravader. Och idag har jag varit o klippt mig och inte heller plockat nåt. och snart ska jag på konsert. AAAAAAAAARGH!!!! jag kommer aldrig kunna åka hem.

Nu har nyårsafton blivit bokad och klar. Det blir åre för mig o Lina. Roligt roligt!

Dessutom har tjejen som jag trodde jag var sur på hört av sig och det var skojsigt. För nu är jag ju inte sur och hon är rolig och allt är bara så bra så bra. Egentligen var det tur att jag trodde jag var sur för annars skulle jag kanske inte tänkt på att höra av mig till henne. Slutet gott - allting gott!

spana på bio

Jag försöker packa ner allt som ska flyttas ur lägenheten. Det går inte så bra. Eller det går bra, men jävligt långsamt.
Jag kommer aldrig bli klar.

Igår skulle jag och Lina och Lina gå på bio o singla oss lite. Man måste ju aktivera sig när man är ensamstående. Så det händer nåt, man träffar ju ingen om man sitter hemma o häckar hela tiden. Så vi piffade till oss och valde biograf efter spanläge.
Rätt snart kom vi på att för att man ska kunna spana på en bio (vilket iofs är typ värdlens sämsta spaningsställe - hallå, det är mörkt o man sitter på bestämda platser!) måste man välja en film som singelkillar går på. På vår film var det bara tjejer. Och killarna som var där var deras. Men man lär sig nåt varje dag. Singeltjejer: om ni nu kommer på den smarta iden att gå ut och singla er på bio - gå inte på "I hennes skor". (fast den var bra!)

Hur som helst tror jag att det var vårt gemensamma undermedvetna som talade när vi valde film. Vi ville nog sitta där i mörkret och titta på en riktig tjejfilm och glömma bort våra egna bekymmer för ett litet tag.

Men ikväll ska jag ut minsann! Hoppas det blir roligt. Men det blir det säkert. Hoppas jag. Äh, bara det inte blir skittråkigt så är jag nöjd.

det finns hopp ändå

för mänskligheten alltså. T kom på att det inte var hon som vi trodde att det var som skickat sms. Vilken tur att jag inte lyckades komma på nåt bra sätt att säga allt det där jag ville säga! För nu vill jag ju inte alls säga så. Tjoho!
Det är så skönt att inte behöva vara arg eller besviken på vänner. Det är en hemsk känsla. Jag hatar den. Men nu är allt bra igen. Väldigt skönt.
Jag vet att risken finns att T bara säger så för att vara snäll, men jag väljer att tro på det för då behöver inte jag vara besviken på nån. Himla skönt, för det är ju en söt och trevlig tjej som jag var sur på. Förlåt lilla hon.

Är nere i lägenheten nu. Det känns konstigt. Blev ledsen när jag kom hit. Fast det är bra också, för då vet jag att jag fortfarande har ett hjärta kvar och att det inte har förvandlats till sten.

Imorgon ska jag börja fixa allt möjligt. Jobbigt.

sur

Jahapps. Allt rullar på.
Pratade länge och väl med T idag. Var väldigt trevligt. Faktiskt roligare att prata med honom nu än när vi var tillsammans. Konstigt hur det kan vara.
Men jag blev arg också när jag pratade med honom.
Fick reda på att en tjej, som från början var min kompis, hade hört av sig till honom nu när det tagit slut mellan oss.
Till saken hör att vi inte känner varandra så väl, men hon och jag kom jättebra överens och hade skitroligt ihop första gången vi träffades, förra nyårsafton. Sen kom hon ner till Stockholm när det var överraskningsfest för mig i januari. Och jag var jätteglad för att hon skulle komma, men när hon kom så kändes det lite konstigt för jag tyckte att hon typ stötte på T. Vilket inte är så skoj. Det var väldigt subtilt och snyggt gjort, som en flamsig och klängig kompis som inte fattar bättre. Jag ville verkligen inte tro det, och försökte i det längsta att inte låtsas om det, men när till och med andra påpekade det så var det lite svårt att förneka. Så jag hörde helt enkelt inte av mig till henne efter det.
Några veckor efter festen så tror jag hon blev sur på T för nån sa att han sagt nåt dumt om henne (skum historia), så hon hörde inte heller av sig.
Hur som helst så har vi alltså inte hörts av på ett år. Jag för att jag tyckte det var jobbigt och hon för att hon var sur på T, antar jag. Ser inte varför hon skulle vara sur på mig, eftersom jag aldrig sa nåt om det där till henne. Eller så var det kanske så att jag inte var intressant för henne när T inte var intresserad av henne?
Det verkar ju skumt med tanke på att hon hör av sig till T nu nar det är slut....

Och jag blir arg för det är så tjejigt och töntigt! Kan inte tjejer vara kompisar eller?! Ska de alltid hålla på och ragga på varandrars killar och jävlas? Jag kan inte låta bli att bli besviken. Jag vill höra av mig och typ säga nåt elakt och trycka till henne. Men samtidigt är jag världens sämsta på sånt. Allt låter mesigt. Antingen låter det som att jag är svartsjuk på T, eller som att jag är jätteledsen och töntig. Inget låter som "skärp dig din skitunge och sluta vara så jävla töntig. Du beter dig som en stor skit och jag vill att du ska veta att jag föraktar sånt. Men jag bryr mig inte heller." Det vill jag säga. På ett bitigt sätt. HA HA HA. Lycka till.

Men en dag kommer hon växa upp och fatta att det blir jävligt svårt att skaffa både killar och kompisar när man söker dem i samma par. Det tråkiga är att det är jag som förlorar, för hon var en jävligt rolig och trevlig tjej. Damn it.

Doktor Karin

Whiiiiii!!! Jag har blivit antagen!!! Eller åtminstone är det rätt säkert nu, så säkert det kan bli utan att vara officiellt. Fick ett mail igår från Ingegerd på fakulteten, och hon skrev att jag var antagen.

Nu är jag glad och jättenervös.

Nu ska jag gå och sticka lite på min halsduk så jag får samla mig lite.