mitt i tentahetsen, lagom till den inplanerade pausen med den första milen på allvar och sen brännbollsyran, då drabbar den stora förkylningen. Hårt och brutalt.
jag längtar min mamma som ska stryka mig över håret och kanske killa ryggen lite. Men istället släpar jag mig till skolan på värktabletter och genomlider organogenesen på dagarna och pressar njurens jävla fysiologi in på sena kvällarna.
Ute skiner solen men jag äter min lunch inne, själv. Våren har äntligen gett sig till känna och jag får glädjas åt alla andra som kan njuta.
Om jag inte klarar tentan så dör jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Lilla stumpan! Stackars dig! Vårförkylningen är den värsta. Lider med dig, jag har precis blivit kvitt min *knack knack ta i trä*. Hoppas du blir frisk snart!
Skicka en kommentar