one more vargfest for the road

Så, igår gick den alltså av stapeln, terminens vargfest. Det var inte utan att jag var lite nervös... Ville inte göra en repris så jag höll mig lite på min kant och det gick vägen. I år pratar vi istället om nån annan. Men det är som det ska vara, nån måste ju ställa upp.

Idag har jag bara lökat hela långa dagen, först lite själv, sen med anna o åsa och sen en hel drös hemma hos olov o per. Mycket lyckat bakisdagis. Toppade med lite ensam mamma hos Hanna. Men till veckan alltså... det är nu det kommer ske underverk i pluggandet, jag känner det.

I en annan del av landet gick ju Dexcupen av stapeln. Kändes lite trist att missa, framförallt att det dröjer så länge innan man får träffa alla om man inte släpar sig hem just den här helgen. Mamma o pappa har dock tillbringat veckoslutet i stugan så det hade nog varit lite trist o tomt hemma ändå.

Jag har hängt tvätt i vardagsrummet och det doftar gott av sköljmedel.. jummi. Det blåser typ storm ute och sladden till min termometer bara piskar runt där ute, lite av en pers att lyssna på, kanske måste ta in den inatt.

A perfect match

kvarnen

Längtan sitter inte som blå blommor
broderade på linne.
Den ylar inte om natten
som en galen vildvittra
och den blöder inte
som en snittad halsven.
Den är en kvarn,
som mal och mal
i tystnad.
När du sitter och skrattar
med polarna på krogen,
så mal kvarnen.
När du ser dig i spegeln
och ler trovärdigt,
så mal kvarnen.
När du fyller dina konsumkassar
utan att behöva kompromissa
så mal kvarnen.
Varje gång du steker blodpudding
och bara en portion.
Varje erbjudande om familjepack
du inte kan utnyttja.
Varje kväll du sitter ensam framför TVn
så maler kvarnen.

För varje år som går.
För varje meningslöst one-night-stand.
För varje andetag du drar i livet
och varje gränslöst vacker solnedgång.
Varje kristallklar höstdag,
och varje gång du dansar barfota
i daggvått gräs.
Längtans tysta kvarn
maler oförtröttligt på
i sitt lilla hörn av livet.
Men det är inte värre.

/Annika Brink

mamma har varit här

Trots att jag nu är uppkopplad på det globala världsnätet hemifrån lyser inspirationen och berättarlustan med sin frånvaro. Eller egentligen inte, det är mest orken som fattas. det är tufft nu, går mot mörkare tider ect etc.

Har haft min mamma på besök i sex dagar, det var en blessing. Vi har hängt runt och fixat lite i lägenheten, varit ute o ätit, varit på teater, slappat framför tvn, bytt däck på bilen och promenerat. Kändes tryggt att ha henne här, de sista dagarna sov jag till och med hela nätterna, vilket jag abrupt slutade med när hon åkte hem igen.

I plugget rullar dagarna på och min bajshumor får blomma ohämmat vilket gör det hela lite roligare, åtminstone för mig. Samtidigt så konstaterar jag krasst att det för all del är kul att ha roligt, men den nalkande vintern gör ensamheten lite mer påtaglig och äggen i min kyl hinner återigen bli gamla innan jag ätit upp dom.

Internet!

tillbaka i civilisationen!

Tjohooo! Jag sitter precis just nu hemma på golvet i ett hörn av min lägenhet... Förstå storheten i detta! Jag sitter just nu HEMMA. Och spelar internet. Wehooo! Om det så råkar vara just i ett hörn som mest ser ut som ett ormbo av sladdar, allt mitt ljus är en sketen liten bordslampa som lyser upp höstmörkret och det är fullt av betonggrus från borrning runtomkring mig så känner jag mig ändå väldigt nöjd och glad. Fast faktumet att mitt ben håller på att somna in rätt djupt, armbågarna skaver och ryggen värker av statisk krumhet går inte att förneka...
Jag ska skynda mig att kojja nu så det inte hinner hända nåt tråkigt som lägger sordi på mitt glada humör innan jag somnar...

Mogna läkarstudenter

Det går fort nu

Samma träd som förra veckan fast lite kalare.. I övr har det vänt nu. Får nog en bra bilplats, pluggade äntligen, solen sken, fått upp två gardiner, ska få hjälp m hyllor o ikväll blir jag bjuden på middag!

det blir bara skräp med allt

jag hann inte plugga nåt alls. Sen gick garaget inte att stänga ordentligt. Sen gick inte bilen in. Härligt.
Dessutom har check enging-lampan tänts och jag har inte kollat den. Tänkte att den skulle slockna igen, som den gjorde förra gången. Men icke.
suuuuck.

Men det var roligt att flyga iallafall!

Björn idet

Guffa blev sugen på att krypa in o knoppa

Vi grillade korv

Och mina blev perfekta. Förutom den som gick av o landade i elden såklart.

Vi sköt prick o ja träffade såklart nästan hela tiden. Men på slutet blev ja lite trött i armen.