karlavagnen

ikväll har jag o Lina kollat på film o sen invigt sommaren genom att köra runt till synes planlöst genom landskapet i den ljusa natten. Vi roade oss med att välja ut hus där vi i framtiden ska bo med våra till exempel två barn och fantastiska män. Drömma kan man ju alltid.

Jag klarade tentan. Utan större marginaler men lättnaden har aldrig varit så stor. Har nog inte riktigt sjunkit in än. Men nu kan jag lämna den där 20p-tegelstenen bakom mig och verkligen njuta av att vara ledig. I sommar ska jag läsa böcker och tänka klart mina tankar.

Jag jobbar som undersköterska på närvårdsavdelningen på Ljusdals sjukhus. Det är ett bra och trevligt jobb. Jag torkar tårar och tvättar rumpor. Och det är bara två veckor kvar.

Nu ligger jag och lyssnar på karlavagnen. Dom pratar om att flytta hemifrån när man ska börja gymnasiet och huruvida det är bra eller dåligt. Vi träffade Linas lillebror idag, han har precis gått ut nian och kändes rätt liten fast ändå inte. Men han är lika gammal nu som jag var när jag flyttade till sthlm själv. Jag var nog liten då. Men det gick ju bra. Hade förmodligen gått sämre om jag bott kvar.
Nu vill Hedvig prata om hur vi människor är mot varandra. Jag håller med Stefan Sundströms Sabina; mänskan är mer som en banan, om man bara skalar är hon god som fan.