...jag har ikväll blivit en oerhört aktiv medlem på facebook. Har inte ens varit uppe ur soffan och ätit middag. Bytt profilbild, laddat upp album, svarat på gamla meddelanden och spionerat runt rent allmänt. Och nä, ångesten har inte minskat det minsta.
Fick dock en ingivelse att åka till Indien och lära mig meditera. Hitta det där som gör livet värt att leva och fånga energin i mig och låta den komma fram etc etc. Skulle ju vara himla härligt faktiskt. Nu kan ju det här låta lite ironiskt och så, men så är inte fallet.
Fick som alltid i såna här stunder en kraftig hemlängtan också. Gick i all hast med i gruppen "Hälsingland" på facebook:
"Såg du det landet, där sjöarna le, och där forsens språng är en jubelsång uti skogens trolska drömmarsal?
Såg du det landet, där lurarna ge mellan gran och tall sina återskall bland kullar, berg och dal?
Såg du väl detta land, som heter Hälsingland - vårt land, där våra fäder bröto bygd med stark och senig hand, där de som vi ha älskat bäckens sorl och brus där de som vi ha drömt i sommarnattens ljus.
Ja, vårt land är Hälsingland,
Hälsingland med sjö och strand,
Hälsingland, där svenska män
bo och bygga än.
Ja, vårt land är Hälsingland,
Hälsingland med sjö och strand!
Ja, vårt land, vårt land är Hälsingland!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar