finally fredag?

Fredag idag alltså. En dag när min bror ringer till Tammie och skriker "Tjiiihooooo". Kan inte riktigt identifiera mig med känslan idag... Hade tänkt plugga och vara produktiv (tänker man inte alltid så?) men helvetesjävlaskitbibilioteket stängde ju tolv pga allhelgona. Det är skamligt. IDIOTER. Mina planerade underverk segnade ihop och dog.
Slutade föreläsning kvart över tolv (vi har INLÄSNINGSTID på schemat hela eftermiddagen, ha! vilket skämt.) Tänkte ändå stanna kvar i skolan och äta på Universum. På vägen dit slog det mig att sist jag såg mitt nya kuponghäfte som jag köpte igår var på min bricka... 590 kronor för raggmunk med fläsk, trots att jag fick kolsyrat vatten till maten så kan jag inte säga att det var riktigt värt det. Först ryckte jag på axlarna och tog det med jämnmod, men såsmåning om sjönk det in. 590 kronor. En portion raggmunkar. FEMHUNDRANITTIOKRONOR. ...och allt jag fick var tre raggmunkar.
Tog ett snabbt beslut att dränka mina sorger i ett glas vin till lunchen, det är ju ändå fredag (tjihoooo?). Men nej. Corona har visst inget tillstånd på dagtid. Trots att ställets väggar ångar av alkohol. vart man än tittar är det spritreklam, kylskåp på kylskåp uppfyllt av allehanda alkoholhaltiga drycker.. Men nej.
Jahaja. Kanske lika bra det. ...Men dom hade ju inte behövt glömma bort att servera mig min mat!
Med gråten i halsen gick jag och bad om min mat när en del av de andra redan ätit upp sin mat och andra kommit halvvägs igenom sina pizzor. Fick min chili qourn carne (???) och insåg att den smakade skit. Härlig dag.

Tyngd av misär knatade jag hemåt i solskenet. framför mig låg en eftermiddag av städning, kanske en film, lite plugg och förmodligen tjugo kilo ångest. Spillde upp en vit ryss (tjihoooo?) och satte igång med städningen. Nu är det rent så nu borde jag egentligen försöka läsa nånting. Fick ett mail på fjäsbook från en kompis som frågade om den här sega känslan i höst där det känns som att jag aldrig kommer igång riktigt med nånting är tillfällig eller om jag funderat på att göra något annat ett tag. Blev lite av en isdusch. Har faktiskt inte ens tänkt tanken att det kanske inte bara är tillfälligt. Vad ska jag göra då? Kanske dö en smula.