döden, döden

Igår såg jag en död människa. Det var ganska speciellt. Han såg väldigt levande ut. Hans ansikte och armar var rosiga, men bålen var vit-gul. Han var kall som is. Först kände jag lite på armen. Huden var mjuk och len. Fingrade lite på hans fingrar. Dom var stela och krampiga. På magen kändes det som baby-hud, men organen var kompakta och kändes lite som gummi där under huden. Bröstkorgen kunde man trycka lite på och den följde liksom med. Han låg på rygg och precis där rumpan går över till länden rynkade sig huden lätt, där måste jag också känna lite. Hur lös hud kändes. Mjukt, och kallt.
När en kropp kommer in sprutar man in en balsameringsvätska som till stor del består av vatten, men även lite formalin och glycerol, i ett stort kärl i låret. Sen pumpar man runt vätskan med högtryck tills den finns över allt. Sen kan kroppen ligga i sprit i upp till 1,5 år. När kroppen används ligger den i en stor kyl. Det var därför han var så kall.
Det var inte särskilt läskigt. Han var som borta. Kvar var bara skalet. Jag tittade inte så mkt på ansiktet. Men det är fint att han låter oss använda hans skal när han inte själv behöver det längre.

"naughty naughty swamp ogre"

Äntligen vardag så man får en chans att vila upp sig... Har varit en himla skön helg faktiskt. Inte ägnat en tanke åt plugg, och inte haft ett dugg dåligt samvete. Det var länge sen.
I fredags var det sittning med film-tema för alla terminer på läkarprogrammet. Jag gick utklädd till Shrek och det var succe! Vann första pris för bästa kostym, priset bestod i en guldananas och SF presentkort på 200 svenska kronor. Mkt bra! Ännu roligare var det att Shrek visade sig vara en babe-magnet... Fokus har flyttats från T11an till andra terminer, men det verkar vara bäst att hålla sig till programmet, keep it in the family så att säga. Nä, skämt och sido så känns det roligt och lite spännande. Äntligen händer det nåt, oavsett hur det går. Började bli lite småtrött på att vara högstadieförälskad (det hände ju som aldrig nånting....).
Lördagkväll var det inflyttningsfest hos en klasskompis. Sen på corona. Själv var jag trött och sliten och gick mest på vilja. Var skönt att sova ut på söndagen som även den spenderades i soffläge. Avslutade en trevlig helg med söndagmiddag hos Martins familj, mums!

Idag har vi varit på vårdcentral och följt med patienter på deras läkarbesök. Mkt intressant. Men det är skönt att vara hemma också. Ida har hyrt film som vi ska uggla på ikväll. Orkar inte mer en sån här dag.

söndag

Jag har grym träningsvärk. Först var jag på IKSU och sprang på löpbandet för första gången sen i våras. Det var tungt men gick bättre än jag hade väntat mig faktiskt. Strechade på gymmet och såg T11an stånka i en apparat. ojojoj.. Nu måste jag börja hänga på gymmet alltså. Eller inte. Vet inte om jag skulle känna mig riktigt bekväm med att försöka knyta kontakter på gymmet...
Jag har ialla fall konstaterat att det är en tvättäkta högstadieförälskelse det hela rör sig om. När jag får syn på honom försvinner liksom världen runt omkring och det blir lite dimmigt och det susar lite i öronen. Jag slutar prata och blir helt paralyserad. Jag skyndar mig förbi och rasar ihop bakom första bästa hörn och suckar lyckligt. Så enkelt förgyller han alltså min lördag utan att ens veta om det. Jösses Amalia.

På Villan var det full rulle. Club Ether var en höjdare! Grabbarna skötte sig exemplariskt och jag hörde bara lovord om tillställningen hela kvällen.

Var rätt trött och sliten idag. Och klockan halv ett skulle Ida och Martins mammor komma hit med sitt "tjejgäng" som är i stan och har "tjejhelg". De ville hemskt gärna se hur vi bor och så tog de med sig lite fika. Så jag och Ida var tvugna att rycka upp oss och köra en attackstädning och uppfräschning innan dom dök upp. Sen satt jag som ett litet ljus och försökte se hel och ren ut i en timme medan damerna i detalj redogjorde för helgen. Allt gicks igenom, från hur de kom in på restaurangen, satte sig ner, fick menyerna.... etc. Och vad de åt sen... ojoj.. det var fyrkantiga grejer, trekantiga saker, liten-stor-olivformade saker och mycket mousse lyckades jag uppfatta... När en timme förflutit och vi sagt hej då i hallen rasade jag och Ida utmattade ihop. Sen reste hon sig och gick till mb.
Allt för att ge mig dåligt samvete. hmpf.
Själv har jag pratat i telefonen. Det är också bra. Man ska hålla kontakten med sina nära och kära. Och pappa har jag okcså kommit ihåg. Bra bra.

helg igen

Igår var jag och såg Borat på bio. Den var rolig, men galen. Ibland fastnade skrattet i halsen. Dels för att Borat inte generar sig det minsta överhuvudtaget, men mest pga amerikanarnas respons till hans sjuka utspel. Ibland får man för sig att dom typ kommer från en annan planet. Plastplaneten, home of the dubbelmoral kanske.

Jag och Erika hängde på Anders på after work på Rex. Tänkte att det skulle vara roligt att prova på nåt nytt och kanske få se nåt snyggt. Men det var rätt hög medelålder där tyvärr. Men god mat och trevligt sällskap.

I torsdags hade vi knytkalas här för gamla case-gruppen. Det var mucho trevligt. Och gott. Axel gjorde en "garanterat veganisk sallad" med fetaost i. Det var ju lite speciellt. :)

Ikväll ska vi på club Ether för första gången. Tre killar i min klass har starat en klubb och ikväll är det världspremiär. Ska bli spännande. Hoppas det går bra för dom. De har gjort en massiv reklamkampanj och folk surrar om det så det ska nog gå fint.

Inte en skymt av T11an på hela veckan. Synd och skam. Och så har jag fått reda på att blind-daten jobbar i Kbc-fiket och då blev jag genast lite skeptisk. Då har jag ju garanterat handlat av honom nån gång. Och inte lagt märke till honom. Det kan ju inte båda gott.

Just det. Bitchmobil är fixad nu. Hon spinner som en katt vill jag påstå. Men det kostade. Jävla bilmekaniker att skinna mig på pengar. Men men, huvudsaken är att bilen fungerar.

Näpp. Nu ska jag släpa mig till medicinska biblioteket. Där ska gnuggas hjärnceller och inskramlas kunskaper ända fram till minst tre. Sen ska jag till IKSU och svettas på ett löpband för första gången på jag vet inte hur länge. Konstigt nog ser jag fram mot det.. Hmm. Sen blir det tacopaj. Sen kaffedrink och sen är vi igång igen!

I'm on fire!

Nu har stenen verkligen satts i rullning må jag säga. Först det här med T11:an och nu har Mark hittat en kille som jag enligt honom borde blind-data! Ojojoj... Det händer så mkt att jag knappt hinner med. Igår såg jag T11:an skymta förbi mig på mb. Tur jag tittade upp, höll precis på att missa honom.
Blind-date-killen ska åka bort i tre veckor så jag har lite tid på mig att få till det med T11:an innan jag sätter back-up-planen i verket. T11:an är ju prio ett såklart. Men nu när jag har en plan B är det ju bara att boka kyrkan.
Till råga på allt har Brittan till synes återuppstått från white-trash-döden vilket ger lite hopp åt mänskligheten. Länge leve Brittan! Tur jag har Lina som håller koll på vad som händer i världen åt mig. Annars skulle jag vara helt lost. By the way tycker Lina att jag är lite lik Brittan bara så ni vet. Den snygga Brittan alltså.


Nä. Nu ska jag försöka vara lite allvarlig också. Jag hänger på mb mest hela tiden och försöker trycka in massa latin och konstiga nervbanor i huvudet. Det går sådär. Men det är rätt intressant, till skillnad från cellen. Annars försöker jag mobilisera mina krafter till att få tag på en auktoriserad saab-verkstad för att fixa till bitchen. Det går sådär. Jaaaa, så att... Det händer inte så mkt helt enkelt. Tur att mitt kärleksliv är så spännande. :/

vintern är här

I made it. Kan nu lägga cellens struktur och funktion bakom mig och gå vidare här i livet. Känns lite tomt, men jag kommer över det. Vet ju att det är det bäst så här ändå. Jag kommer lära mig något nytt av det här. Gå vidare lite klokare och förhoppningsvis komma lite längre än om jag skulle hållit kvar vid det trygga fast jag vet att det är över.

Amen ååååååå. Så skönt det är.

I helgen har jag varit alldeles ensam hemma. Har varit jätteskönt. Har ju inte varit själv på jag vet inte hur länge. Var fint. Men nu saknar jag Ida. Hade tänkt plugga arslet av mig i helgen och försöka sova o bli pigg och frisk. Men.... History repeats. Community i fredags och Villan och sen Plaza i lördags. Hade en trevlig förfest här hemma innan. Gick till Villan för att spana in min T11:a. De hade utsparkssittning. Igår var kvällen då det skulle ske. The first move was about to be made. Nu eller aldrig. Jag var laddad, peppad, besluten. Så kom jag dit, spanade runt för att sondera terrängen, och där var han! Längst in i ett hörn vid ett fullsatt bord. Damn! Kunde ju inte bara vingla fram och tränga mig in o säga hej. Och det kändes lite smånördigt att hänga i baren och vänta på att han
kanske skulle gå o köpa en öl. Besvikelsen var ett faktum. Åkte ner till Plaza och dränkte mina sorger. Hur ska detta drama sluta?

Förra helgen hemma var tipptopp. Bästa dex på länge. Kanske alltid. Lagom hetsigt och lagomt med folk. Lagomt med bandy och lagomt kallt. I love lagomt.

Min bil är dum. Vi är fruktansvärt osams just nu. Hon vill inte starta. Jävla bitch. Och nu när man verkligen vill ha en bil som fungerar. Vintern har nämligen kommit hit nu. Med besked. Det är så fint och mysigt med snö överallt. Hoppas att den får stanna kvar.