söndag

Jag har grym träningsvärk. Först var jag på IKSU och sprang på löpbandet för första gången sen i våras. Det var tungt men gick bättre än jag hade väntat mig faktiskt. Strechade på gymmet och såg T11an stånka i en apparat. ojojoj.. Nu måste jag börja hänga på gymmet alltså. Eller inte. Vet inte om jag skulle känna mig riktigt bekväm med att försöka knyta kontakter på gymmet...
Jag har ialla fall konstaterat att det är en tvättäkta högstadieförälskelse det hela rör sig om. När jag får syn på honom försvinner liksom världen runt omkring och det blir lite dimmigt och det susar lite i öronen. Jag slutar prata och blir helt paralyserad. Jag skyndar mig förbi och rasar ihop bakom första bästa hörn och suckar lyckligt. Så enkelt förgyller han alltså min lördag utan att ens veta om det. Jösses Amalia.

På Villan var det full rulle. Club Ether var en höjdare! Grabbarna skötte sig exemplariskt och jag hörde bara lovord om tillställningen hela kvällen.

Var rätt trött och sliten idag. Och klockan halv ett skulle Ida och Martins mammor komma hit med sitt "tjejgäng" som är i stan och har "tjejhelg". De ville hemskt gärna se hur vi bor och så tog de med sig lite fika. Så jag och Ida var tvugna att rycka upp oss och köra en attackstädning och uppfräschning innan dom dök upp. Sen satt jag som ett litet ljus och försökte se hel och ren ut i en timme medan damerna i detalj redogjorde för helgen. Allt gicks igenom, från hur de kom in på restaurangen, satte sig ner, fick menyerna.... etc. Och vad de åt sen... ojoj.. det var fyrkantiga grejer, trekantiga saker, liten-stor-olivformade saker och mycket mousse lyckades jag uppfatta... När en timme förflutit och vi sagt hej då i hallen rasade jag och Ida utmattade ihop. Sen reste hon sig och gick till mb.
Allt för att ge mig dåligt samvete. hmpf.
Själv har jag pratat i telefonen. Det är också bra. Man ska hålla kontakten med sina nära och kära. Och pappa har jag okcså kommit ihåg. Bra bra.