Pappa och jag har hämtat ett paket från posten, i paketet låg juklappar till hela familjen från min kusin i USA. Men i botten av paketet låg all lappar där det står vem som paketet är till i en liten hög. Nu tycker pappa att vi ska ringa till USA ikväll och fråga vilket paket som är till vem - innan vi öppnar. Alla paket är inslagna i samma papper. Grattis pappa.
Har haft en riktigt bra jul med god utdelning när det gäller både klappar och julmat. Den lilla materialisten i mig är väldigt nöjd. Mina julklappar verkade också falla i god jord, förutom pappas då, som var lite av ett misslyckande. Han fick en kalender men det hade han visst köpt själv för bara nån dag sen. Så fick han ju då en strut med åre choklad, vilket ju var väldigt passande... ...eftersom han precis har fått diabetes. Mest nöjd är jag ändå med Gustavs julklapp, vilken var en chansning. Han fick ett sällskapsspel fast han aldrig spelar spel. Men jag tänkte att vi kunde börja. Och det har vi gjort.
Just ja. Så har jag ju också fyllt år. Jag känner att jag är lite mognare nu. mmh, det gör jag.
onsdag, december 27, 2006
torsdag, december 21, 2006
bara en dag kvar
jullov, jullov, jullov. Det ekar i mitt huvud. Har mkt svårt att koncentrera mig. Därför gör jag det inte. Har nu greppat det mesta om muskler och nerver i armar och ben och dessutom kollat igenom stödjevävnad. Inget känns varken främmande eller glasklart. Och det härligaste är att det spelar liksom ingen roll. Frivillig dugga. Smaka på orden... mmmmm... Läxförhör helt enkelt. Eller diagnos kanske.
Har resonerat som så att det här kanske blir sista jullovet då jag inte sitter och råpluggar inför en stor tenta som det verkligen svider att missa, det här är ju bara en frivillig dugga. Alltså unnar jag mig att gå salong o klippa håret, gå på stan o köpa julklappar, prova outfits med Ida, dricka ett glas vin i soffan till Greys Anatomy, fira min födelsedag, äta middag hos Westbergs och slutligen idag löka runt hemma o ibland kika lite i papprena... Härligt!
Ikväll ska vi städa och sen ska jag packa så allt är klart. Imorgon klockan 12 har jag rättat duggan och sen bär det iväg hemåt!
Men jag ska till skolan en sväng och titta på en uppcuttad arm först. Igår kollade jag på ett ben. Eller två ben. Ett framifrån och ett annat bakifrån. Lite svårt att beskriva hur det var, men det var läskigast innan, när man inte visste vad det var som väntade. För det var inte alls så farligt faktiskt. Huden är lite äcklig. Typ gul och skrynklig. Men musklerna är helt jaa... ser ut som på modellerna. Fast kanske lite mindre. Kärlen och nerverna däremot var en jäkla överraskning! Ischiasnerven är grov som ett finger! Helt otroligt. Jag är på nåt sätt mentalt kvar i kursen vi läste om cellen, jag tror som att alla saker är pyttesmå och omöjliga att se... Men icke. Vi är ganska häftiga apparater och nu fattar jag att man faktiskt kan sy ihop en nerv som gått av. (obs. den börjar dock inte fungera då, den avslitna delen är död, men om man syr ihop den så kan de nya nerverna som växer ut hitta rätt. Om dom växer ut. Fiffigt.)
Nope. Nu ska jag äta nåt och sen ska jag titta på hur det går till när ben bildas. Tudiluu!
Har resonerat som så att det här kanske blir sista jullovet då jag inte sitter och råpluggar inför en stor tenta som det verkligen svider att missa, det här är ju bara en frivillig dugga. Alltså unnar jag mig att gå salong o klippa håret, gå på stan o köpa julklappar, prova outfits med Ida, dricka ett glas vin i soffan till Greys Anatomy, fira min födelsedag, äta middag hos Westbergs och slutligen idag löka runt hemma o ibland kika lite i papprena... Härligt!
Ikväll ska vi städa och sen ska jag packa så allt är klart. Imorgon klockan 12 har jag rättat duggan och sen bär det iväg hemåt!
Men jag ska till skolan en sväng och titta på en uppcuttad arm först. Igår kollade jag på ett ben. Eller två ben. Ett framifrån och ett annat bakifrån. Lite svårt att beskriva hur det var, men det var läskigast innan, när man inte visste vad det var som väntade. För det var inte alls så farligt faktiskt. Huden är lite äcklig. Typ gul och skrynklig. Men musklerna är helt jaa... ser ut som på modellerna. Fast kanske lite mindre. Kärlen och nerverna däremot var en jäkla överraskning! Ischiasnerven är grov som ett finger! Helt otroligt. Jag är på nåt sätt mentalt kvar i kursen vi läste om cellen, jag tror som att alla saker är pyttesmå och omöjliga att se... Men icke. Vi är ganska häftiga apparater och nu fattar jag att man faktiskt kan sy ihop en nerv som gått av. (obs. den börjar dock inte fungera då, den avslitna delen är död, men om man syr ihop den så kan de nya nerverna som växer ut hitta rätt. Om dom växer ut. Fiffigt.)
Nope. Nu ska jag äta nåt och sen ska jag titta på hur det går till när ben bildas. Tudiluu!
torsdag, december 14, 2006
blod, svett och tårar
Nu står julen för dörren. Och duggan på rörelseapparaten, stödjevävnader och hud likaså. Har hiskeligt mycket att lära mig just nu. Men det går framåt.
Samtidigt är det ju det här med julen. Julklapparna har jag börjat styra upp så sakteliga. Jag har än så länge lyckats hålla paniken stången. Är strax klar med det mest basala. Bara lite frosting kvar så att säga.
Och mörkret. Detta mörker! Just precis nu är det alltså den 14e december och inte ens två veckor kvar till julafton och utomhus är det 2,6 grader och regn... Uppe i Umeå! Man kan ju deppa ihop för mindre.
Igår gick jag och lämnade blod och fick en tjusig iittala-ljusskapelse. Det var ingen trevlig blodgivning, kärlet rullade undan och tanterna fick hjälpas åt innan de fick fatt på det och den gigantiska nålen stramade och gjorde ont. Men till sist fick dom sprutt på det hela och efter 4,5 dl blev de nöjda. Jag kände mig lite små stressad för jag hade tänkt gå på nobelpristagaren i kemis föreläsning som precis skulle börja. Vår gamla kurssamordnare har ju varit med och hjälpt honom i hans forskning och är omåttligt stolt och en nobelpristagare är ju alltid häftigt, speciellt som vi precis läst om det där vad det nu var han vann för. Jag väntade nån minut o såg att det inte blödde längre sen krängde jag på mig jackan och väskan och kvistade iväg mot aula nordica. Ca 20 m från dörren känner jag att det blir alldeles varmt på armen. Hoppsan, tänkte jag och pinnade på lite fortare, tänkte att man får väl torka av jackan lite när jag kommer fram men nu måste jag skynda mig lite.. Pinnade på med armen i vädret och hoppas på det bästa. Inser dock snart att det nog kommit ganska mkt blod eftersom jag känner hur det rinner längst armen.. När jag väl kommer fram till Aula Nordica springer jag in på toan och slänger av mig jackan på golvet och det är blod överallt, ser ut som att jag varit med om en krigsskada. Stressad (föreläsningen har redan börjat) börjar jag torka av armen med pappersservetter och när jag fått bort det mesta tar jag tag i jackan, vänder ut o in på ärmen och det bokstavligt talat rinner blod i tunna strilar. Kämpar på med pappersservetterna och torkar och har mig, och innan jag kan gå därifrån måste jag ju rengöra bänken som jag också sullat ner. Ser ut som att det varit ett smärre blodbad men jag tycker ändå jag fick till det rätt bra tillslut. Pappersservetterna i soporna kanske var lite suspekta...
Skyndar mig upp med ett nedblodat omslag på armen täckt av vita papperservetter - men blir inte insläppt! Det är fullt! Allt blodande och stressande i onödan! Då blev jag alldeles matt. Åt en renklämma innan jag släpade mig tillbaka till blodcentralen för att få ett nytt omslag. Nu vet jag iaf att jag inte svimmar av att se mkt blod. Alltid nåt.
Nähejdu, nu ska jag iväg och träna på att sätta perifiera venkatetrar och ta venprover. Mycket blod blir det. Åt dessutom blodpudding ikväll. Mums.
Samtidigt är det ju det här med julen. Julklapparna har jag börjat styra upp så sakteliga. Jag har än så länge lyckats hålla paniken stången. Är strax klar med det mest basala. Bara lite frosting kvar så att säga.
Och mörkret. Detta mörker! Just precis nu är det alltså den 14e december och inte ens två veckor kvar till julafton och utomhus är det 2,6 grader och regn... Uppe i Umeå! Man kan ju deppa ihop för mindre.
Igår gick jag och lämnade blod och fick en tjusig iittala-ljusskapelse. Det var ingen trevlig blodgivning, kärlet rullade undan och tanterna fick hjälpas åt innan de fick fatt på det och den gigantiska nålen stramade och gjorde ont. Men till sist fick dom sprutt på det hela och efter 4,5 dl blev de nöjda. Jag kände mig lite små stressad för jag hade tänkt gå på nobelpristagaren i kemis föreläsning som precis skulle börja. Vår gamla kurssamordnare har ju varit med och hjälpt honom i hans forskning och är omåttligt stolt och en nobelpristagare är ju alltid häftigt, speciellt som vi precis läst om det där vad det nu var han vann för. Jag väntade nån minut o såg att det inte blödde längre sen krängde jag på mig jackan och väskan och kvistade iväg mot aula nordica. Ca 20 m från dörren känner jag att det blir alldeles varmt på armen. Hoppsan, tänkte jag och pinnade på lite fortare, tänkte att man får väl torka av jackan lite när jag kommer fram men nu måste jag skynda mig lite.. Pinnade på med armen i vädret och hoppas på det bästa. Inser dock snart att det nog kommit ganska mkt blod eftersom jag känner hur det rinner längst armen.. När jag väl kommer fram till Aula Nordica springer jag in på toan och slänger av mig jackan på golvet och det är blod överallt, ser ut som att jag varit med om en krigsskada. Stressad (föreläsningen har redan börjat) börjar jag torka av armen med pappersservetter och när jag fått bort det mesta tar jag tag i jackan, vänder ut o in på ärmen och det bokstavligt talat rinner blod i tunna strilar. Kämpar på med pappersservetterna och torkar och har mig, och innan jag kan gå därifrån måste jag ju rengöra bänken som jag också sullat ner. Ser ut som att det varit ett smärre blodbad men jag tycker ändå jag fick till det rätt bra tillslut. Pappersservetterna i soporna kanske var lite suspekta...
Skyndar mig upp med ett nedblodat omslag på armen täckt av vita papperservetter - men blir inte insläppt! Det är fullt! Allt blodande och stressande i onödan! Då blev jag alldeles matt. Åt en renklämma innan jag släpade mig tillbaka till blodcentralen för att få ett nytt omslag. Nu vet jag iaf att jag inte svimmar av att se mkt blod. Alltid nåt.
Nähejdu, nu ska jag iväg och träna på att sätta perifiera venkatetrar och ta venprover. Mycket blod blir det. Åt dessutom blodpudding ikväll. Mums.
fredag, november 24, 2006
döden, döden
Igår såg jag en död människa. Det var ganska speciellt. Han såg väldigt levande ut. Hans ansikte och armar var rosiga, men bålen var vit-gul. Han var kall som is. Först kände jag lite på armen. Huden var mjuk och len. Fingrade lite på hans fingrar. Dom var stela och krampiga. På magen kändes det som baby-hud, men organen var kompakta och kändes lite som gummi där under huden. Bröstkorgen kunde man trycka lite på och den följde liksom med. Han låg på rygg och precis där rumpan går över till länden rynkade sig huden lätt, där måste jag också känna lite. Hur lös hud kändes. Mjukt, och kallt.
När en kropp kommer in sprutar man in en balsameringsvätska som till stor del består av vatten, men även lite formalin och glycerol, i ett stort kärl i låret. Sen pumpar man runt vätskan med högtryck tills den finns över allt. Sen kan kroppen ligga i sprit i upp till 1,5 år. När kroppen används ligger den i en stor kyl. Det var därför han var så kall.
Det var inte särskilt läskigt. Han var som borta. Kvar var bara skalet. Jag tittade inte så mkt på ansiktet. Men det är fint att han låter oss använda hans skal när han inte själv behöver det längre.
När en kropp kommer in sprutar man in en balsameringsvätska som till stor del består av vatten, men även lite formalin och glycerol, i ett stort kärl i låret. Sen pumpar man runt vätskan med högtryck tills den finns över allt. Sen kan kroppen ligga i sprit i upp till 1,5 år. När kroppen används ligger den i en stor kyl. Det var därför han var så kall.
Det var inte särskilt läskigt. Han var som borta. Kvar var bara skalet. Jag tittade inte så mkt på ansiktet. Men det är fint att han låter oss använda hans skal när han inte själv behöver det längre.
måndag, november 20, 2006
"naughty naughty swamp ogre"
Äntligen vardag så man får en chans att vila upp sig... Har varit en himla skön helg faktiskt. Inte ägnat en tanke åt plugg, och inte haft ett dugg dåligt samvete. Det var länge sen.
I fredags var det sittning med film-tema för alla terminer på läkarprogrammet. Jag gick utklädd till Shrek och det var succe! Vann första pris för bästa kostym, priset bestod i en guldananas och SF presentkort på 200 svenska kronor. Mkt bra! Ännu roligare var det att Shrek visade sig vara en babe-magnet... Fokus har flyttats från T11an till andra terminer, men det verkar vara bäst att hålla sig till programmet, keep it in the family så att säga. Nä, skämt och sido så känns det roligt och lite spännande. Äntligen händer det nåt, oavsett hur det går. Började bli lite småtrött på att vara högstadieförälskad (det hände ju som aldrig nånting....).
Lördagkväll var det inflyttningsfest hos en klasskompis. Sen på corona. Själv var jag trött och sliten och gick mest på vilja. Var skönt att sova ut på söndagen som även den spenderades i soffläge. Avslutade en trevlig helg med söndagmiddag hos Martins familj, mums!
Idag har vi varit på vårdcentral och följt med patienter på deras läkarbesök. Mkt intressant. Men det är skönt att vara hemma också. Ida har hyrt film som vi ska uggla på ikväll. Orkar inte mer en sån här dag.
I fredags var det sittning med film-tema för alla terminer på läkarprogrammet. Jag gick utklädd till Shrek och det var succe! Vann första pris för bästa kostym, priset bestod i en guldananas och SF presentkort på 200 svenska kronor. Mkt bra! Ännu roligare var det att Shrek visade sig vara en babe-magnet... Fokus har flyttats från T11an till andra terminer, men det verkar vara bäst att hålla sig till programmet, keep it in the family så att säga. Nä, skämt och sido så känns det roligt och lite spännande. Äntligen händer det nåt, oavsett hur det går. Började bli lite småtrött på att vara högstadieförälskad (det hände ju som aldrig nånting....).
Lördagkväll var det inflyttningsfest hos en klasskompis. Sen på corona. Själv var jag trött och sliten och gick mest på vilja. Var skönt att sova ut på söndagen som även den spenderades i soffläge. Avslutade en trevlig helg med söndagmiddag hos Martins familj, mums!
Idag har vi varit på vårdcentral och följt med patienter på deras läkarbesök. Mkt intressant. Men det är skönt att vara hemma också. Ida har hyrt film som vi ska uggla på ikväll. Orkar inte mer en sån här dag.
söndag, november 12, 2006
söndag
Jag har grym träningsvärk. Först var jag på IKSU och sprang på löpbandet för första gången sen i våras. Det var tungt men gick bättre än jag hade väntat mig faktiskt. Strechade på gymmet och såg T11an stånka i en apparat. ojojoj.. Nu måste jag börja hänga på gymmet alltså. Eller inte. Vet inte om jag skulle känna mig riktigt bekväm med att försöka knyta kontakter på gymmet...
Jag har ialla fall konstaterat att det är en tvättäkta högstadieförälskelse det hela rör sig om. När jag får syn på honom försvinner liksom världen runt omkring och det blir lite dimmigt och det susar lite i öronen. Jag slutar prata och blir helt paralyserad. Jag skyndar mig förbi och rasar ihop bakom första bästa hörn och suckar lyckligt. Så enkelt förgyller han alltså min lördag utan att ens veta om det. Jösses Amalia.
På Villan var det full rulle. Club Ether var en höjdare! Grabbarna skötte sig exemplariskt och jag hörde bara lovord om tillställningen hela kvällen.
Var rätt trött och sliten idag. Och klockan halv ett skulle Ida och Martins mammor komma hit med sitt "tjejgäng" som är i stan och har "tjejhelg". De ville hemskt gärna se hur vi bor och så tog de med sig lite fika. Så jag och Ida var tvugna att rycka upp oss och köra en attackstädning och uppfräschning innan dom dök upp. Sen satt jag som ett litet ljus och försökte se hel och ren ut i en timme medan damerna i detalj redogjorde för helgen. Allt gicks igenom, från hur de kom in på restaurangen, satte sig ner, fick menyerna.... etc. Och vad de åt sen... ojoj.. det var fyrkantiga grejer, trekantiga saker, liten-stor-olivformade saker och mycket mousse lyckades jag uppfatta... När en timme förflutit och vi sagt hej då i hallen rasade jag och Ida utmattade ihop. Sen reste hon sig och gick till mb.
Allt för att ge mig dåligt samvete. hmpf.
Själv har jag pratat i telefonen. Det är också bra. Man ska hålla kontakten med sina nära och kära. Och pappa har jag okcså kommit ihåg. Bra bra.
Jag har ialla fall konstaterat att det är en tvättäkta högstadieförälskelse det hela rör sig om. När jag får syn på honom försvinner liksom världen runt omkring och det blir lite dimmigt och det susar lite i öronen. Jag slutar prata och blir helt paralyserad. Jag skyndar mig förbi och rasar ihop bakom första bästa hörn och suckar lyckligt. Så enkelt förgyller han alltså min lördag utan att ens veta om det. Jösses Amalia.
På Villan var det full rulle. Club Ether var en höjdare! Grabbarna skötte sig exemplariskt och jag hörde bara lovord om tillställningen hela kvällen.
Var rätt trött och sliten idag. Och klockan halv ett skulle Ida och Martins mammor komma hit med sitt "tjejgäng" som är i stan och har "tjejhelg". De ville hemskt gärna se hur vi bor och så tog de med sig lite fika. Så jag och Ida var tvugna att rycka upp oss och köra en attackstädning och uppfräschning innan dom dök upp. Sen satt jag som ett litet ljus och försökte se hel och ren ut i en timme medan damerna i detalj redogjorde för helgen. Allt gicks igenom, från hur de kom in på restaurangen, satte sig ner, fick menyerna.... etc. Och vad de åt sen... ojoj.. det var fyrkantiga grejer, trekantiga saker, liten-stor-olivformade saker och mycket mousse lyckades jag uppfatta... När en timme förflutit och vi sagt hej då i hallen rasade jag och Ida utmattade ihop. Sen reste hon sig och gick till mb.
Allt för att ge mig dåligt samvete. hmpf.
Själv har jag pratat i telefonen. Det är också bra. Man ska hålla kontakten med sina nära och kära. Och pappa har jag okcså kommit ihåg. Bra bra.
lördag, november 11, 2006
helg igen
Igår var jag och såg Borat på bio. Den var rolig, men galen. Ibland fastnade skrattet i halsen. Dels för att Borat inte generar sig det minsta överhuvudtaget, men mest pga amerikanarnas respons till hans sjuka utspel. Ibland får man för sig att dom typ kommer från en annan planet. Plastplaneten, home of the dubbelmoral kanske.
Jag och Erika hängde på Anders på after work på Rex. Tänkte att det skulle vara roligt att prova på nåt nytt och kanske få se nåt snyggt. Men det var rätt hög medelålder där tyvärr. Men god mat och trevligt sällskap.
I torsdags hade vi knytkalas här för gamla case-gruppen. Det var mucho trevligt. Och gott. Axel gjorde en "garanterat veganisk sallad" med fetaost i. Det var ju lite speciellt. :)
Ikväll ska vi på club Ether för första gången. Tre killar i min klass har starat en klubb och ikväll är det världspremiär. Ska bli spännande. Hoppas det går bra för dom. De har gjort en massiv reklamkampanj och folk surrar om det så det ska nog gå fint.
Inte en skymt av T11an på hela veckan. Synd och skam. Och så har jag fått reda på att blind-daten jobbar i Kbc-fiket och då blev jag genast lite skeptisk. Då har jag ju garanterat handlat av honom nån gång. Och inte lagt märke till honom. Det kan ju inte båda gott.
Just det. Bitchmobil är fixad nu. Hon spinner som en katt vill jag påstå. Men det kostade. Jävla bilmekaniker att skinna mig på pengar. Men men, huvudsaken är att bilen fungerar.
Näpp. Nu ska jag släpa mig till medicinska biblioteket. Där ska gnuggas hjärnceller och inskramlas kunskaper ända fram till minst tre. Sen ska jag till IKSU och svettas på ett löpband för första gången på jag vet inte hur länge. Konstigt nog ser jag fram mot det.. Hmm. Sen blir det tacopaj. Sen kaffedrink och sen är vi igång igen!
Jag och Erika hängde på Anders på after work på Rex. Tänkte att det skulle vara roligt att prova på nåt nytt och kanske få se nåt snyggt. Men det var rätt hög medelålder där tyvärr. Men god mat och trevligt sällskap.
I torsdags hade vi knytkalas här för gamla case-gruppen. Det var mucho trevligt. Och gott. Axel gjorde en "garanterat veganisk sallad" med fetaost i. Det var ju lite speciellt. :)
Ikväll ska vi på club Ether för första gången. Tre killar i min klass har starat en klubb och ikväll är det världspremiär. Ska bli spännande. Hoppas det går bra för dom. De har gjort en massiv reklamkampanj och folk surrar om det så det ska nog gå fint.
Inte en skymt av T11an på hela veckan. Synd och skam. Och så har jag fått reda på att blind-daten jobbar i Kbc-fiket och då blev jag genast lite skeptisk. Då har jag ju garanterat handlat av honom nån gång. Och inte lagt märke till honom. Det kan ju inte båda gott.
Just det. Bitchmobil är fixad nu. Hon spinner som en katt vill jag påstå. Men det kostade. Jävla bilmekaniker att skinna mig på pengar. Men men, huvudsaken är att bilen fungerar.
Näpp. Nu ska jag släpa mig till medicinska biblioteket. Där ska gnuggas hjärnceller och inskramlas kunskaper ända fram till minst tre. Sen ska jag till IKSU och svettas på ett löpband för första gången på jag vet inte hur länge. Konstigt nog ser jag fram mot det.. Hmm. Sen blir det tacopaj. Sen kaffedrink och sen är vi igång igen!
tisdag, november 07, 2006
I'm on fire!
Nu har stenen verkligen satts i rullning må jag säga. Först det här med T11:an och nu har Mark hittat en kille som jag enligt honom borde blind-data! Ojojoj... Det händer så mkt att jag knappt hinner med. Igår såg jag T11:an skymta förbi mig på mb. Tur jag tittade upp, höll precis på att missa honom.
Blind-date-killen ska åka bort i tre veckor så jag har lite tid på mig att få till det med T11:an innan jag sätter back-up-planen i verket. T11:an är ju prio ett såklart. Men nu när jag har en plan B är det ju bara att boka kyrkan.
Till råga på allt har Brittan till synes återuppstått från white-trash-döden vilket ger lite hopp åt mänskligheten. Länge leve Brittan! Tur jag har Lina som håller koll på vad som händer i världen åt mig. Annars skulle jag vara helt lost. By the way tycker Lina att jag är lite lik Brittan bara så ni vet. Den snygga Brittan alltså.
Nä. Nu ska jag försöka vara lite allvarlig också. Jag hänger på mb mest hela tiden och försöker trycka in massa latin och konstiga nervbanor i huvudet. Det går sådär. Men det är rätt intressant, till skillnad från cellen. Annars försöker jag mobilisera mina krafter till att få tag på en auktoriserad saab-verkstad för att fixa till bitchen. Det går sådär. Jaaaa, så att... Det händer inte så mkt helt enkelt. Tur att mitt kärleksliv är så spännande. :/
Blind-date-killen ska åka bort i tre veckor så jag har lite tid på mig att få till det med T11:an innan jag sätter back-up-planen i verket. T11:an är ju prio ett såklart. Men nu när jag har en plan B är det ju bara att boka kyrkan.
Till råga på allt har Brittan till synes återuppstått från white-trash-döden vilket ger lite hopp åt mänskligheten. Länge leve Brittan! Tur jag har Lina som håller koll på vad som händer i världen åt mig. Annars skulle jag vara helt lost. By the way tycker Lina att jag är lite lik Brittan bara så ni vet. Den snygga Brittan alltså.
Nä. Nu ska jag försöka vara lite allvarlig också. Jag hänger på mb mest hela tiden och försöker trycka in massa latin och konstiga nervbanor i huvudet. Det går sådär. Men det är rätt intressant, till skillnad från cellen. Annars försöker jag mobilisera mina krafter till att få tag på en auktoriserad saab-verkstad för att fixa till bitchen. Det går sådär. Jaaaa, så att... Det händer inte så mkt helt enkelt. Tur att mitt kärleksliv är så spännande. :/
söndag, november 05, 2006
vintern är här
I made it. Kan nu lägga cellens struktur och funktion bakom mig och gå vidare här i livet. Känns lite tomt, men jag kommer över det. Vet ju att det är det bäst så här ändå. Jag kommer lära mig något nytt av det här. Gå vidare lite klokare och förhoppningsvis komma lite längre än om jag skulle hållit kvar vid det trygga fast jag vet att det är över.
Amen ååååååå. Så skönt det är.
I helgen har jag varit alldeles ensam hemma. Har varit jätteskönt. Har ju inte varit själv på jag vet inte hur länge. Var fint. Men nu saknar jag Ida. Hade tänkt plugga arslet av mig i helgen och försöka sova o bli pigg och frisk. Men.... History repeats. Community i fredags och Villan och sen Plaza i lördags. Hade en trevlig förfest här hemma innan. Gick till Villan för att spana in min T11:a. De hade utsparkssittning. Igår var kvällen då det skulle ske. The first move was about to be made. Nu eller aldrig. Jag var laddad, peppad, besluten. Så kom jag dit, spanade runt för att sondera terrängen, och där var han! Längst in i ett hörn vid ett fullsatt bord. Damn! Kunde ju inte bara vingla fram och tränga mig in o säga hej. Och det kändes lite smånördigt att hänga i baren och vänta på att han
kanske skulle gå o köpa en öl. Besvikelsen var ett faktum. Åkte ner till Plaza och dränkte mina sorger. Hur ska detta drama sluta?
Förra helgen hemma var tipptopp. Bästa dex på länge. Kanske alltid. Lagom hetsigt och lagomt med folk. Lagomt med bandy och lagomt kallt. I love lagomt.
Min bil är dum. Vi är fruktansvärt osams just nu. Hon vill inte starta. Jävla bitch. Och nu när man verkligen vill ha en bil som fungerar. Vintern har nämligen kommit hit nu. Med besked. Det är så fint och mysigt med snö överallt. Hoppas att den får stanna kvar.
Amen ååååååå. Så skönt det är.
I helgen har jag varit alldeles ensam hemma. Har varit jätteskönt. Har ju inte varit själv på jag vet inte hur länge. Var fint. Men nu saknar jag Ida. Hade tänkt plugga arslet av mig i helgen och försöka sova o bli pigg och frisk. Men.... History repeats. Community i fredags och Villan och sen Plaza i lördags. Hade en trevlig förfest här hemma innan. Gick till Villan för att spana in min T11:a. De hade utsparkssittning. Igår var kvällen då det skulle ske. The first move was about to be made. Nu eller aldrig. Jag var laddad, peppad, besluten. Så kom jag dit, spanade runt för att sondera terrängen, och där var han! Längst in i ett hörn vid ett fullsatt bord. Damn! Kunde ju inte bara vingla fram och tränga mig in o säga hej. Och det kändes lite smånördigt att hänga i baren och vänta på att han
kanske skulle gå o köpa en öl. Besvikelsen var ett faktum. Åkte ner till Plaza och dränkte mina sorger. Hur ska detta drama sluta?
Förra helgen hemma var tipptopp. Bästa dex på länge. Kanske alltid. Lagom hetsigt och lagomt med folk. Lagomt med bandy och lagomt kallt. I love lagomt.
Min bil är dum. Vi är fruktansvärt osams just nu. Hon vill inte starta. Jävla bitch. Och nu när man verkligen vill ha en bil som fungerar. Vintern har nämligen kommit hit nu. Med besked. Det är så fint och mysigt med snö överallt. Hoppas att den får stanna kvar.
fredag, oktober 27, 2006
home, sweet home
Hemma i den ljusa dalen igen. Började sura vid kaffet efter lunchen idag. Då vet man att man är hemma igen.
Fick spel på att ingen någonsin är intresserad av vad jag har att berätta här hemma. Inte så att det är något jag räknar med att dom ska vara intresserade av, men jag lyssnar på så jävla mkt skit som jag egentligen inte bryr mig ett dugg om, bara för att jag faktiskt bryr mig om människorna som berättar. Det dom vill berätta om betyder ju mycket för dom och följdaktigen lyssnar jag och försöker hitta nåt intressant i det hela. Men när det gäller mig så spelar det liksom aldrig någon roll. Jag har verkligen försökt att berätta om olika saker. Det funkade inte att berätta om vad jag faktiskt läser nu och det som intresserar mig för tillfället. Då byter dom ämne så fort de bara får en chans. Idag försökte jag lägga mig på en helt annan nivå, pratade om vad som håller på att förändras på läkarprogrammet och det betyder ju rätt mkt för mig med tanke på att det har med min närmaste framtid att göra. Och alla andra läkarstudenter i sverige för den delen, läkare som dom sen ska behandlas av. Men icke. Gurra sitter och hånflinar och pappa byter ämne. Jahapp.
Då började jag sura.
Men vad fan. Det har ALLTID varit så här. Vi pratar BARA om traktorer, skog, jakt, motorer och annat jävligt Gustav-Bosse-inriktat. Aldrig att någon lyssnar när mamma vill berätta om den senaste teaterföreställningen hon sett. Eller vad som händer i mitt liv för den delen. Tänk att jag började rida när jag gick i ettan. Sen red jag och red och red. Min pappa har typ aldrig sett en enda ridlektion jag haft. Att jag blev uppgraderad till en hopp-specialgrupp (vilket typ var sjukt stort för mig i synnerhet och i stallet i allmänhet) gick liksom helt omärkt förbi. Gustav var intresserad av små radiostyrda bilar i typ några månader och hela familjen var och tittade på två tre tävligar och dessutom på några träningar. Där stod dom ett gäng pojkar och rattade sina fula bilar i ett garage. Jaha. Tror till och med att vi åkte iväg med husvagnen en höst för att han skulle vara med på en tävling någonstans i ingenstans.
När jag skulle vara med på min första tävling, då kom bara Gustav. Efter att jag tjatat och gråtit. Gissa vad han sa när jag slutade på högst poäng av alla som red ridskoleponnys? "Oj, du var ju bra. Jag trodde du lallade runt bara."
IDIOTER.
Ingen brydde sig ett jota när jag sen la ner ridningen totalt några år senare efter diverse stora besvikelser och personliga nederlag vilket är en helt annan histioria. Som att dom inte ens märkte att jag slutade... Kanske inte så konstigt när dom aldrig uppfattat att jag höll på från första början.
Jag blir bara så jävla ledsen när dom inte är intresserade av vad som händer i mitt liv och vad jag tycker är viktigt. Det spelar ingen roll. Jag är nån slags statist i deras liv. Som kan lyssna på deras otroligt intressanta utläggningar om skog och formel ett och gud vet vad. Men det gör jag gärna. För dom betyder ju nåt för mig och jag vill veta vad som betyder nåt för dom, för att de känner man dom. Men dom vill inte känna mig. Och då börjar jag sura igen.
Fick spel på att ingen någonsin är intresserad av vad jag har att berätta här hemma. Inte så att det är något jag räknar med att dom ska vara intresserade av, men jag lyssnar på så jävla mkt skit som jag egentligen inte bryr mig ett dugg om, bara för att jag faktiskt bryr mig om människorna som berättar. Det dom vill berätta om betyder ju mycket för dom och följdaktigen lyssnar jag och försöker hitta nåt intressant i det hela. Men när det gäller mig så spelar det liksom aldrig någon roll. Jag har verkligen försökt att berätta om olika saker. Det funkade inte att berätta om vad jag faktiskt läser nu och det som intresserar mig för tillfället. Då byter dom ämne så fort de bara får en chans. Idag försökte jag lägga mig på en helt annan nivå, pratade om vad som håller på att förändras på läkarprogrammet och det betyder ju rätt mkt för mig med tanke på att det har med min närmaste framtid att göra. Och alla andra läkarstudenter i sverige för den delen, läkare som dom sen ska behandlas av. Men icke. Gurra sitter och hånflinar och pappa byter ämne. Jahapp.
Då började jag sura.
Men vad fan. Det har ALLTID varit så här. Vi pratar BARA om traktorer, skog, jakt, motorer och annat jävligt Gustav-Bosse-inriktat. Aldrig att någon lyssnar när mamma vill berätta om den senaste teaterföreställningen hon sett. Eller vad som händer i mitt liv för den delen. Tänk att jag började rida när jag gick i ettan. Sen red jag och red och red. Min pappa har typ aldrig sett en enda ridlektion jag haft. Att jag blev uppgraderad till en hopp-specialgrupp (vilket typ var sjukt stort för mig i synnerhet och i stallet i allmänhet) gick liksom helt omärkt förbi. Gustav var intresserad av små radiostyrda bilar i typ några månader och hela familjen var och tittade på två tre tävligar och dessutom på några träningar. Där stod dom ett gäng pojkar och rattade sina fula bilar i ett garage. Jaha. Tror till och med att vi åkte iväg med husvagnen en höst för att han skulle vara med på en tävling någonstans i ingenstans.
När jag skulle vara med på min första tävling, då kom bara Gustav. Efter att jag tjatat och gråtit. Gissa vad han sa när jag slutade på högst poäng av alla som red ridskoleponnys? "Oj, du var ju bra. Jag trodde du lallade runt bara."
IDIOTER.
Ingen brydde sig ett jota när jag sen la ner ridningen totalt några år senare efter diverse stora besvikelser och personliga nederlag vilket är en helt annan histioria. Som att dom inte ens märkte att jag slutade... Kanske inte så konstigt när dom aldrig uppfattat att jag höll på från första början.
Jag blir bara så jävla ledsen när dom inte är intresserade av vad som händer i mitt liv och vad jag tycker är viktigt. Det spelar ingen roll. Jag är nån slags statist i deras liv. Som kan lyssna på deras otroligt intressanta utläggningar om skog och formel ett och gud vet vad. Men det gör jag gärna. För dom betyder ju nåt för mig och jag vill veta vad som betyder nåt för dom, för att de känner man dom. Men dom vill inte känna mig. Och då börjar jag sura igen.
tisdag, oktober 24, 2006
nytt kapitel
hupp! Tentan är skriven. Har inte fått tillbaka den än och ropar inte hej förrän smöret är sålt. Men 60% borde jag ändå lyckats skrapa ihop tycker jag. Annars tycker jag dom borde göra om tentan - inte jag.
Skönt att den är över iaf. Vi firade med en rejäl bläcka på onsdagkvällen.
Tyvärr drog organkursen igång redan klockan 9 morgonen därpå och ångade vidare i rasande hastighet till klockan fyra. Uppropet var väl ok. Men sen var det föreläsning med rysken Lev och han bara älskar nervsystemet och latinska termer... Vilket jag inte gör.
Helgen har jag tillbringat i huvudstaden. Det var trevligt men intensivt. Hann träffa nästan alla som jag planerat att träffa. Så det var ju bra.
Imorgon ska jag o Ida gå på förhandsvisning av Babel! Gratis! Lagom lyxigt en lill-lördag. Nu ska vi fika te och mackor.
Skönt att den är över iaf. Vi firade med en rejäl bläcka på onsdagkvällen.
Tyvärr drog organkursen igång redan klockan 9 morgonen därpå och ångade vidare i rasande hastighet till klockan fyra. Uppropet var väl ok. Men sen var det föreläsning med rysken Lev och han bara älskar nervsystemet och latinska termer... Vilket jag inte gör.
Helgen har jag tillbringat i huvudstaden. Det var trevligt men intensivt. Hann träffa nästan alla som jag planerat att träffa. Så det var ju bra.
Imorgon ska jag o Ida gå på förhandsvisning av Babel! Gratis! Lagom lyxigt en lill-lördag. Nu ska vi fika te och mackor.
tisdag, oktober 17, 2006
mm, mm, mmmm!
Snyggot var där. Nu vet jag vad han heter. Han är som sjukt fin..
Han tror säkert att jag har något slags syndrom, som jag stirrade. Inte gjorde det saken bättre att jag satt längst ut på en långsida och han satt på andra sidan långsidan typ. Och att vi fick en gigantisk, kladdig baguette som var heeeeelt omöjlig att få i sig, det mesta hamnade liksom runt munnen och på bordet. Hopplöst. Där satt jag och försökte se snygg ut. Och nu dröjer det flera veckor innan jag får se honom igen.... ååååååååååh. Hjärta och smärta.
Undrar just om han är trevlig. Det vore ju för bra för att vara sant.
Allt har kännts lugnt ikväll. Tills vi på slutet började prata om tentan. Såklart. Då blev jag uppskrämd av äldrekursarna. Jävla pluggnördar. Om jag misslyckas imorgon skyller jag på studierådet.
Han tror säkert att jag har något slags syndrom, som jag stirrade. Inte gjorde det saken bättre att jag satt längst ut på en långsida och han satt på andra sidan långsidan typ. Och att vi fick en gigantisk, kladdig baguette som var heeeeelt omöjlig att få i sig, det mesta hamnade liksom runt munnen och på bordet. Hopplöst. Där satt jag och försökte se snygg ut. Och nu dröjer det flera veckor innan jag får se honom igen.... ååååååååååh. Hjärta och smärta.
Undrar just om han är trevlig. Det vore ju för bra för att vara sant.
Allt har kännts lugnt ikväll. Tills vi på slutet började prata om tentan. Såklart. Då blev jag uppskrämd av äldrekursarna. Jävla pluggnördar. Om jag misslyckas imorgon skyller jag på studierådet.
tunn karaktär, jag?
Idag skulle jag cykla till mb för att lägga de sista pusselbitarna på plats och känna att jag har lite överblick inför tentan. Snackade lite med Lina på msn på morgonkvisten och hon var city-chick på sitt kontor med en färsk latte i handen. Blev sjukt avis. Jag o Ida gjorde sällskap till universitetet men vi är som bekant rätt svaga för frestelser och min tunna karaktär bara vred och vände sig och vipps var vi på väg mot stan istället. ooooops. Innan vi skulle in på Waynes (där vi såklart skulle sitta o läsa och diskutera plugg...) skulle jag bara boka en klipptid. Men så hade dom en tid precis då och jaa... vad ska jag säga? Efter två och en halv timme och nån decimeter kortare hår så kom vi äntligen till Waynes.
Nu har jag fastnat här och surfat runt på meningslösa sidor medan Ida är duktig och pluggar. Haha... snart ska jag på studieråds-upptakt. Men som jag sa till min frisör; det jag inte lärt mig sen i slutet av februari kommer jag ju inte lära mig idag heller.
Hoppashoppashoppas att den snygga killen är där ikväll... Mitt kärleksliv behöver verkligen ett uppsving. Åtminstone nått slags uppvaknande från den här koman. Äsch. Jag är glad och nöjd bara jag får se nåt snyggt.
Nu har jag fastnat här och surfat runt på meningslösa sidor medan Ida är duktig och pluggar. Haha... snart ska jag på studieråds-upptakt. Men som jag sa till min frisör; det jag inte lärt mig sen i slutet av februari kommer jag ju inte lära mig idag heller.
Hoppashoppashoppas att den snygga killen är där ikväll... Mitt kärleksliv behöver verkligen ett uppsving. Åtminstone nått slags uppvaknande från den här koman. Äsch. Jag är glad och nöjd bara jag får se nåt snyggt.
måndag, oktober 16, 2006
system break-down
aaaaah. Har haft en lååång genomgång av gamla tentor med föreläsare. Allt kändes rätt bra men ändå har jag fått den obligatoriska panik-skräcken. Paralyserad. Försökte prata lite med mamma om det men hon, precis som alla andra man pratar med, som inte själva läser/läst har svårt att sätta sig in i hur mkt 19p faktiskt är... och om något som innehåller så jävla mkt skitnamn och kemi och bajs som cellen... Haha.. så skönt när det är över!!
Nu börjar jag slappan av lite igen. Känner att axlarna sjunker och andningen blir normal igen. Det går nog vägen.
Nu börjar jag slappan av lite igen. Känner att axlarna sjunker och andningen blir normal igen. Det går nog vägen.
söndag, oktober 15, 2006
tenta-koma
Jag räknar timmarna tills tentan är över. Ska bli så skönt. Oavsett hur det går. Eller klart det är grymt oskönt om jag inte klarar den, men den möjligheten finns ju tyvärr, så hur än det går ska det bli skönt att sitta där o skriva utan att kunna göra något mer. Nu går all tid man inte pluggar åt till att tänka på att man borde plugga. Och när man väl pluggar så tänker man på hur ineffektiv man är och funderar på hur man borde plugga men jag kommer inte på nåt bättre sätt. Svårt att veta vad man inte kan liksom.. Blir bara väldigt trött i huvudet.
19p är så ofantligt mycket också. Det är omöjligt att greppa. Svårt att få någon sorts känsla av att man har koll på det mesta. När man tänker på en sak så försvinner liksom allt det andra ut, bort någon annanstans. Men allt ligger ju där inne i huvudet och skvalpar, måste bara lyckas plocka fram det när tentan skrivs. Aaaah...
Jag tittar på kort från Grekland och tänker att det här inte är hela världen. Det finns en hel värld där ute och ingenting kretsar kring min fåniga tenta. Om jag inte klarar den nu så klarar jag den nästa gång i så fall. Till slut blir det nog en doktor av mig också. Om det är det jag vill.
Men herregud vad glad jag skulle bli om jag lyckades på onsdag.
På tisdagkväll är det upptakt med studierådet. Som jag tänker gå på. Jag måste gå. Har spanat in en sjukt snygg kille. Han är säkert redan upptagen, typiskt snygga killar att vara upptagna. Eller puckade. Men det är värt att kollas upp.
Den här tenta-misären blir ju inte bättre för att vår fredag i soffan med taco-paj och ett glas vin slutade på Umeås fetaste 18års hak där det sveptes sambucca... Herregud. Man kan bli trött på sig själv för mindre.
torsdag, oktober 12, 2006
Kast med liten prematur
I natt drömde jag att jag hade en bebis. En liten, pluttig sak. Som jag inte brydde mig om. Jag kände ingenting. Jag glömde bort den. Och sen när jag kom på den fick jag leta jättelänge innan jag hittade den igen. Sen glömde jag bort den igen. Och hittade den, i ett skåp! I vårt blåa skåp som sitter på väggen i köket hemma i Ljusdal hade jag satt in den... Uuuuuuääääääääääääää. Så känner man sig när man drömt så. Jag mådde jättedåligt över att jag inte kände nånting alls för den där klumpen, när man har en liten bebis ska det ju vara sådär härligt och fantastiskt och man ska älskaälskaälska den. Men det gjorde inte jag, jag hade bara dåligt samvete.
Ida och jag har försökt tyda vad drömmen betyder. Kanske att jag negligerar någon som jag borde ta hand om bättre? Har jag dåligt samvete över nåt? Eller är jag bara sjuk i huvudet? Borde jag skaffa barn när jag vet att den kan bli så här?
Jag och Ida brukar ju bolla med vår varma vetesäck, som känns som en bebis om man lägger den mot axeln, och kalla det för "kast med liten prematur"... Kanske det är min hjärna som förvrider det hela när dagens händelser ska bearbetas? ...I wish.
Idag har det varit jättefint väder. Börjar bli lite kallare här uppe nu. Och idag var det klarblå himmel och solen strålade. Så jag och Ida packade lite matsäck och åkte ut med bilen någon mil uppströms älven. Sen satt vi och pluggade under en filt, med gula löv som singlade ner runtikring och älven glittrandes framför oss. Sämre kan man ha det när man tentapluggar!
Ida och jag har försökt tyda vad drömmen betyder. Kanske att jag negligerar någon som jag borde ta hand om bättre? Har jag dåligt samvete över nåt? Eller är jag bara sjuk i huvudet? Borde jag skaffa barn när jag vet att den kan bli så här?
Jag och Ida brukar ju bolla med vår varma vetesäck, som känns som en bebis om man lägger den mot axeln, och kalla det för "kast med liten prematur"... Kanske det är min hjärna som förvrider det hela när dagens händelser ska bearbetas? ...I wish.
Idag har det varit jättefint väder. Börjar bli lite kallare här uppe nu. Och idag var det klarblå himmel och solen strålade. Så jag och Ida packade lite matsäck och åkte ut med bilen någon mil uppströms älven. Sen satt vi och pluggade under en filt, med gula löv som singlade ner runtikring och älven glittrandes framför oss. Sämre kan man ha det när man tentapluggar!
tisdag, oktober 10, 2006
tankar kring saker
Celler, celler, celler. Det är vad vi är. Det känns som att jag håller på att förvandals till en gigantisk jättestor cell. En levercell tror jag. Där finns massor av häftiga funktioner ska ni veta. Fast nu kom jag på att leverceller är oegoistiska och producerar massa bra grejer som den distributerar till resten av kroppen och då kom jag på att jag nog mest liknar en cancer-cell. En egoistisk cell som löpt amok och skiter i det kollektiva ansvaret. Mmmm..
Idag har jag tänkt på hur mycket jag har lärt mig. Och hur fantastiskt spännande det är, eller nä, men häftigt åtminstone, hur allt fungerar. Att det fungerar överhuvudtaget. Och att alla borde ju vilja veta hur saker och ting faktiskt är och vad som otroligt nog sker hela hela tiden var som helst du tittar på din kropp.. Eller nåt sånt. (Man blir lätt extensiellt förvirrad när man läser den här kursen.) Men så kom jag på att inte en enda en vill höra mig berätta om hur cellens metabolism fungerar. Eller om hur translationen av mRNA till protein egentligen går till och hur fantastiskt det är uttänkt det här med cellcykeln när celler ska dela sig. Att det finns tusen och åter tusen olika sätt att reglera olika saker och att det är helt sjukt att det till slut blir en cancer-cell men samtidigt helt otroligt att det inte sker oftare. Men som sagt var, det är rätt ointressant. Har jag märkt. Så nu måste jag träna på att inte prata om sånt med folk som inte vill veta. Eller folk som inte vet att dom vill veta ska jag säga. För om dom visste, då skulle dom nog tycka att det var häftigt. Kanske.
Idag har jag lånat en bok på bibblan. "The myth of monogamy" heter den. Ska bli väldigt spännande. Jag tror jag återkommer i ämnet.
Nu läser vi embryologi, om hur vi går från ägg och spermie till att såsmåning om bli en människa. Och om jag förut haft några tankar kring hur och när det blir ett "liv" med tanke på aborter och dylikt, så kan jag bara meddela att vi från början inte är mer än en cellklump. Typ som vilken bakterie som helst.
Ikväll har jag varit på utomordentligt god middag hos Emmy och Per. Väldigt trevligt. Jag vann sällskapsspelet också. Det var kul.
Idag har jag tänkt på hur mycket jag har lärt mig. Och hur fantastiskt spännande det är, eller nä, men häftigt åtminstone, hur allt fungerar. Att det fungerar överhuvudtaget. Och att alla borde ju vilja veta hur saker och ting faktiskt är och vad som otroligt nog sker hela hela tiden var som helst du tittar på din kropp.. Eller nåt sånt. (Man blir lätt extensiellt förvirrad när man läser den här kursen.) Men så kom jag på att inte en enda en vill höra mig berätta om hur cellens metabolism fungerar. Eller om hur translationen av mRNA till protein egentligen går till och hur fantastiskt det är uttänkt det här med cellcykeln när celler ska dela sig. Att det finns tusen och åter tusen olika sätt att reglera olika saker och att det är helt sjukt att det till slut blir en cancer-cell men samtidigt helt otroligt att det inte sker oftare. Men som sagt var, det är rätt ointressant. Har jag märkt. Så nu måste jag träna på att inte prata om sånt med folk som inte vill veta. Eller folk som inte vet att dom vill veta ska jag säga. För om dom visste, då skulle dom nog tycka att det var häftigt. Kanske.
Idag har jag lånat en bok på bibblan. "The myth of monogamy" heter den. Ska bli väldigt spännande. Jag tror jag återkommer i ämnet.
Nu läser vi embryologi, om hur vi går från ägg och spermie till att såsmåning om bli en människa. Och om jag förut haft några tankar kring hur och när det blir ett "liv" med tanke på aborter och dylikt, så kan jag bara meddela att vi från början inte är mer än en cellklump. Typ som vilken bakterie som helst.
Ikväll har jag varit på utomordentligt god middag hos Emmy och Per. Väldigt trevligt. Jag vann sällskapsspelet också. Det var kul.
måndag, oktober 09, 2006
Vad är väl en bal på slottet?
...alldeles, alldeles underbar!
Har varit en kanonhelg. Balen var som hämtad ur vilken saga som helst och jag kom i klänningen utan större problem. Kände mig lite svimfärdig i början, men det var nog för att jag tänkte så mkt på det. Sen gick det över.
Allt var väldigt maffigt och tjusigt och högtidligt. Men ändå avslappnat. Super duper extra god mat var det också.
På lördagen fick jag prova på att skjuta lite militäriska vapen också. Det var fräckt. Bland annat AK5a och KSP90 och så var det en pistol som jag inte vet vad den heter. Pistolen var häftigast. Funderar på om jag ska ta o lära mig skjuta på riktigt. Tror jag har lite talang för det faktisk. Vet inte om min bror skulle hålla med men det är nog bara för att jag blir så nervös och töntig när han är med. Annars knäcker jag typ stenhårt.
"Die motherfucker, die" väste jag och sen var det hasta la vista med den gubben.
torsdag, oktober 05, 2006
fram med pumpan!
Regnet tar ALDRIG slut. Nu har himlen sett ut som en blöt raggsocka i hur många dagar som helst. Börjar bli lite enerverande. Hoppas att vädret är bättre i Skåne.
För imorgon tar jag flyget ner till Sturup för att på lördagen klämma ner mig i min trånga men vackra balklänning och svänga runt på dansgolvet i en förhoppningsvis någorlunda synkroniserad vals tillsammans med min militär, Henrik!
Ingen av oss kan valsa, men båda kan räkna till tre så vi ska träna lite på fredagkväll. Efter två valser vankas det vanlig framåt-bakåt-framåt-framåt-bakåt-dans som Henrik uttryckte det... Jag har sytt ihop underkjolen i min balklänning för hand för den blev söndertrampad sist jag använde den (balklänningen går varm!) men jag hoppas att den håller den här gången.
Allt har styrts upp väldigt bra. Åker till Christine mitt på dagen lördag och får hjälp med håret och sånt. Ser fram emot att träffa henne! Sen blir det alltså bal för hela slanten i Malmö på Casino Cosmopol. Och på söndag får jag träffa Hanna och Malin! Och Henrik såklart, allt på samma helg! Vilken lycka!
Ska snart börja packa, har råångest över att råka glömma nåt. Då dör jag.
Blir inget plugg i helgen. Bara en dryg vecka kvar till tentan nu. Hoppas den går vägen ändå. Äääh. Får hålla tummarna och kämpa på när jag kommer tillbaka. Det finns ju som sagt var gott om omtentor men INGA om-baler!!!!
För imorgon tar jag flyget ner till Sturup för att på lördagen klämma ner mig i min trånga men vackra balklänning och svänga runt på dansgolvet i en förhoppningsvis någorlunda synkroniserad vals tillsammans med min militär, Henrik!
Ingen av oss kan valsa, men båda kan räkna till tre så vi ska träna lite på fredagkväll. Efter två valser vankas det vanlig framåt-bakåt-framåt-framåt-bakåt-dans som Henrik uttryckte det... Jag har sytt ihop underkjolen i min balklänning för hand för den blev söndertrampad sist jag använde den (balklänningen går varm!) men jag hoppas att den håller den här gången.
Allt har styrts upp väldigt bra. Åker till Christine mitt på dagen lördag och får hjälp med håret och sånt. Ser fram emot att träffa henne! Sen blir det alltså bal för hela slanten i Malmö på Casino Cosmopol. Och på söndag får jag träffa Hanna och Malin! Och Henrik såklart, allt på samma helg! Vilken lycka!
Ska snart börja packa, har råångest över att råka glömma nåt. Då dör jag.
Blir inget plugg i helgen. Bara en dryg vecka kvar till tentan nu. Hoppas den går vägen ändå. Äääh. Får hålla tummarna och kämpa på när jag kommer tillbaka. Det finns ju som sagt var gott om omtentor men INGA om-baler!!!!
måndag, september 25, 2006
familjehelg
Nu kommer jag i klänningen! Dragkedjan gick att dra upp utan problem igår. Andningen är dock fortfarande lite ansträngd. Men det ska nog reda sig till den 7e.
Idag skulle jag gå på kliniken och testa mina lungor, men det fick jag inte. Jag ska göra det i oktober istället.
Mamma, pappa och brorsan har varit här o hälsat på i helgen. Det var riktigt trevligt att ha dom här. Gustav sov hos mig o mamms o papps på hotell. Fredag gick vi på Rex och åt smarrig middag, sen gick jag o Gustav till E-puben och jag tappade mina nycklar. Men det var roligt ändå.
Lördag hängde vi lite på stan och sen åkte vi lite bil och tittade på nejderna innan vi åkte in till O'Learys och åt lite bakislunch. Mucho gott. Vi var alla lite slitna tror jag... På kvällen bjöd Ida på värsta middagen för min familj, hennes familj och Martin och hans familj. Vi klämde in oss 14 pers och det gick jättebra. Var lite nervöst när alla föräldrar skulle träffas, skulle de tycka om varandra? Men det gick bra (tror jag). Dom höll sams iaf och ibland skrattade dom till och med.
Söndagmorgon åkte jag o Gustav til hotellet och åt frukost. Mumsigt. Sen for dom. Och lämnade ett litet tomrum i mitt hjärta.
Idag är det tråkig vardag igen. Hipp hurra.
Idag skulle jag gå på kliniken och testa mina lungor, men det fick jag inte. Jag ska göra det i oktober istället.
Mamma, pappa och brorsan har varit här o hälsat på i helgen. Det var riktigt trevligt att ha dom här. Gustav sov hos mig o mamms o papps på hotell. Fredag gick vi på Rex och åt smarrig middag, sen gick jag o Gustav till E-puben och jag tappade mina nycklar. Men det var roligt ändå.
Lördag hängde vi lite på stan och sen åkte vi lite bil och tittade på nejderna innan vi åkte in till O'Learys och åt lite bakislunch. Mucho gott. Vi var alla lite slitna tror jag... På kvällen bjöd Ida på värsta middagen för min familj, hennes familj och Martin och hans familj. Vi klämde in oss 14 pers och det gick jättebra. Var lite nervöst när alla föräldrar skulle träffas, skulle de tycka om varandra? Men det gick bra (tror jag). Dom höll sams iaf och ibland skrattade dom till och med.
Söndagmorgon åkte jag o Gustav til hotellet och åt frukost. Mumsigt. Sen for dom. Och lämnade ett litet tomrum i mitt hjärta.
Idag är det tråkig vardag igen. Hipp hurra.
onsdag, september 20, 2006
bal-bekymmer
Jahapp. Så har plugget dragit igång och man är inne i någon sorts lunk igen. Dagar och veckor bara rinner iväg till min stora förskräckelse då det innebär att Den Stora Tentan närmar sig i samma fart.
Nåt som också närmar sig med stormsteg är Balen. Just precis, jag ska alltså gå på en riktig tvättäkta bal med aftonklänning och kavaljer och allt! Tillställningen äger rum i Lund den 7e oktober. Detta fantastiska att få gå på bal förmörkas lite av det faktum att min klänning sitter oroväckande stramt över magen... Men på bara två veckor har jag lyckats gå från "kommer-i-den-men-får-ej-igen-dragkedjan" till "får-igen-dragkedjan-men-kan-inte-andas". Nu hoppas jag att den lilla tiden som är kvar räcker till att nå stadiet "kan-till-och-med-sitta-ner-och-samtidigt-skratta-om-än-försiktigt".
Aldrig hade jag väl trott att mitt dekadenta och syndiga sommarleverne skulle få ett så abrupt slut. Såg framför mig att långsamt slussas in i en vardag med iksu och regelbundna måltider som sakta men säkert skulle få semesterkilona att retirera. Men icke. Nu är det naturdiet som gäller i några dagar. Bäst att köra en kur sånt nu så man inte får panik och svälter sig sista veckan och riskerar att komma dit och hamna under bordet efter fördrinken som mamma sa..
Annat som upptar min tid just nu är funderingar kring skor. Vad ska jag ha på fötterna? Jag vill ju kunna dansa och samtidigt vara tjusig. Det finns inga fina skor i butikerna heller vad jag har sett. Kommer väl få gå i fula skor antar jag. Men dom syns ju som tur är inte så väl. Och så var det ju det där med håret... hmmm. Christine har lovat att hjälpa mig som tur är.
Men nu ska jag ägna mig åt ett av livets små glädjeämnen; skriva en rapport som redogör för huruvida peptiden Egnaro inhiberar Fas-beroende apoptosis typ 1 eller typ 2 eller kanske båda två, allt enligt resultat från min lab.
Tata!
Nåt som också närmar sig med stormsteg är Balen. Just precis, jag ska alltså gå på en riktig tvättäkta bal med aftonklänning och kavaljer och allt! Tillställningen äger rum i Lund den 7e oktober. Detta fantastiska att få gå på bal förmörkas lite av det faktum att min klänning sitter oroväckande stramt över magen... Men på bara två veckor har jag lyckats gå från "kommer-i-den-men-får-ej-igen-dragkedjan" till "får-igen-dragkedjan-men-kan-inte-andas". Nu hoppas jag att den lilla tiden som är kvar räcker till att nå stadiet "kan-till-och-med-sitta-ner-och-samtidigt-skratta-om-än-försiktigt".
Aldrig hade jag väl trott att mitt dekadenta och syndiga sommarleverne skulle få ett så abrupt slut. Såg framför mig att långsamt slussas in i en vardag med iksu och regelbundna måltider som sakta men säkert skulle få semesterkilona att retirera. Men icke. Nu är det naturdiet som gäller i några dagar. Bäst att köra en kur sånt nu så man inte får panik och svälter sig sista veckan och riskerar att komma dit och hamna under bordet efter fördrinken som mamma sa..
Annat som upptar min tid just nu är funderingar kring skor. Vad ska jag ha på fötterna? Jag vill ju kunna dansa och samtidigt vara tjusig. Det finns inga fina skor i butikerna heller vad jag har sett. Kommer väl få gå i fula skor antar jag. Men dom syns ju som tur är inte så väl. Och så var det ju det där med håret... hmmm. Christine har lovat att hjälpa mig som tur är.
Men nu ska jag ägna mig åt ett av livets små glädjeämnen; skriva en rapport som redogör för huruvida peptiden Egnaro inhiberar Fas-beroende apoptosis typ 1 eller typ 2 eller kanske båda två, allt enligt resultat från min lab.
Tata!
måndag, augusti 14, 2006
Rymmer
Hej! Nu rymmer jag till Grekland med Ida.
Kunde inte valt en lämpligare dag att åka på, i Ljusdal har vi tandläkarväder och himlen ser ut som en våt raggsocka. Men jag ska till solen och värmen!
Adios amigos
Kunde inte valt en lämpligare dag att åka på, i Ljusdal har vi tandläkarväder och himlen ser ut som en våt raggsocka. Men jag ska till solen och värmen!
Adios amigos
söndag, juli 09, 2006
VM-final
Nu pågår VM-finalen. Tror jag. Om inte så börjar den nog snart. Det fina med det är att jag slipper se den. Jag har istället hyrt en film om fotbollshuliganer. Tror jag. Läste inte så noga på baksidan faktiskt. Spelar ingen större roll heller.
Har haft besök av Emma och hennes kille Thomas i helgen. Det var skoj. I fredags gick vi ut och då sjöng vi kareoke. Det var nog första och sista gången för mig. Får förmodligen inte gå upp igen hur som helst. Men det var kul ändå. Jag lovad Emma att jag skulle gå upp och sjunga med henne om de hade "När vi gräver guld", såklart efter att jag kollat väldigt noga i pärmen så att jag visste att den inte fanns att tillgå förståss. Men Emma var listigare än så. Genom att prostituera sig (en dans kostade konststycket) lyckades hon få fram låten. Självklart föll inte låtvalet slumpmässigt, faktum är att vi känner väldigt starkt för just den här gamla dängan eftersom den spelade en ganska stor roll när vår klass var ute o seglade. Då det begav sig hade vi i klassen knåpat ihop en helt egen vers och biten var så att säga vår theme-song, vilken vi ämnade framföra kvällen till ära. Den här lilla bakrundsinformationen visste ju såklart ingen annan av kvällens gäster varpå de sedermera inte fattade nånting av vad vi sjöng. Ganska skickligt att sjunga helt fel, när texten liksom rullar framför ögonen på en... Det blev ju knappast bättre av att vi inte riktigt kom ihåg vår egna text heller. Men vi improviserade ihop det hela o klämde i på refrängen:
Till alla OSS som korstat atlantEEEEEEEEEEEN, visat att det GÅÅÅÅÅÅÅR, och sverige tittar påååååååå ända ifrån LULE till YSTAAAAAAAAD, vi-kommer-inte-hem-förrns-vi-har-fått-de-vi-vill-haaaaaaaaaa; En SOLBRÄNNAAA ÅÅÅ EN JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄTTEE HAJ!!!!!
Håhå jaja... Man får som bekant inte roligare än vad man gör sig.
Har haft besök av Emma och hennes kille Thomas i helgen. Det var skoj. I fredags gick vi ut och då sjöng vi kareoke. Det var nog första och sista gången för mig. Får förmodligen inte gå upp igen hur som helst. Men det var kul ändå. Jag lovad Emma att jag skulle gå upp och sjunga med henne om de hade "När vi gräver guld", såklart efter att jag kollat väldigt noga i pärmen så att jag visste att den inte fanns att tillgå förståss. Men Emma var listigare än så. Genom att prostituera sig (en dans kostade konststycket) lyckades hon få fram låten. Självklart föll inte låtvalet slumpmässigt, faktum är att vi känner väldigt starkt för just den här gamla dängan eftersom den spelade en ganska stor roll när vår klass var ute o seglade. Då det begav sig hade vi i klassen knåpat ihop en helt egen vers och biten var så att säga vår theme-song, vilken vi ämnade framföra kvällen till ära. Den här lilla bakrundsinformationen visste ju såklart ingen annan av kvällens gäster varpå de sedermera inte fattade nånting av vad vi sjöng. Ganska skickligt att sjunga helt fel, när texten liksom rullar framför ögonen på en... Det blev ju knappast bättre av att vi inte riktigt kom ihåg vår egna text heller. Men vi improviserade ihop det hela o klämde i på refrängen:
Till alla OSS som korstat atlantEEEEEEEEEEEN, visat att det GÅÅÅÅÅÅÅR, och sverige tittar påååååååå ända ifrån LULE till YSTAAAAAAAAD, vi-kommer-inte-hem-förrns-vi-har-fått-de-vi-vill-haaaaaaaaaa; En SOLBRÄNNAAA ÅÅÅ EN JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄTTEE HAJ!!!!!
Håhå jaja... Man får som bekant inte roligare än vad man gör sig.
måndag, juni 26, 2006
sommarlov
Sista veckorna i umeå var intensvia och roliga. Duggan gick bra och jag behövde inte må dåligt över att jag negligerat skolarbetet.
En termin på läkarprogrammet down, 10 to go. Tjohoooo!
Här hemma är det som vanligt. Och ändå inte. Det känns mer än vanligt att man inte bott här på länge.. Det var ju så himla roligt i vintras, men då var vi ju ett helt gäng med gamla högstadiekompisar som hängde runt och hittade på saker. Nu har hälften åkt härifrån och andra hälften jobbar. Men det gör ju jag också iofs. Men ändå. Det är ensamt.
Jag hänger mycket med brorsan o hans kompisar. Det är dom ju vana vid. Och jag tycker det är kul. Men ändå. Väldigt väldigt ofta så pratar dom bara om motorer, traktorer, jobb och folk jag inte känner till. Så då är jag tyst, för jag har inget att säga. Och när det sen är en konversation när jag skulle kunna vara med så har min hjärna skrumpnat ihop till ett litet luddigt russin i huvudet och jag har liksom ändå inget att säga.
Fast sådär går det ju bra, när man hänger och ska ut o partaja o sådär, för då går det ju över, ibland. Å andra sidan vet man ju aldrig vad som hoppar ut då istället, jag känner mig som sagt var inte så vässad i konversationsdjungeln för tillfället..
Jag blir verkligen handikappad på riktigt i vardagen. Så sitter jag där i kassan på Ica och det enda jag kan säga är "var det bra så?", "39.90", "på summan?", "magnetremsan mot dig så går det bättre", "kvittot?" "tack o hej!" Samtidigt som jag sitter o ler o ser fånig ut.
Så fort nån kund ska vara trevlig o skämta till det eller säger nåt annat kör det ihop sig totalt för mig. Jag hinner aldrig finna mig och klämma ur mig nåt klämkäckt tillbaka i tid innan dom har hunnit vidare, om jag ens kommer på nåt då. Mitt vanligaste svar ever är: "eeehehe, jaaaa du...*flin*" Det funkar på nästan allt. Men åååååh min guuuuuud va töntigt.
Jag känner mig helt lobotomerad. Det är som att allt tänk också stannat av. hå hå jaja.. hoppas verkligen att det är övergående.
En termin på läkarprogrammet down, 10 to go. Tjohoooo!
Här hemma är det som vanligt. Och ändå inte. Det känns mer än vanligt att man inte bott här på länge.. Det var ju så himla roligt i vintras, men då var vi ju ett helt gäng med gamla högstadiekompisar som hängde runt och hittade på saker. Nu har hälften åkt härifrån och andra hälften jobbar. Men det gör ju jag också iofs. Men ändå. Det är ensamt.
Jag hänger mycket med brorsan o hans kompisar. Det är dom ju vana vid. Och jag tycker det är kul. Men ändå. Väldigt väldigt ofta så pratar dom bara om motorer, traktorer, jobb och folk jag inte känner till. Så då är jag tyst, för jag har inget att säga. Och när det sen är en konversation när jag skulle kunna vara med så har min hjärna skrumpnat ihop till ett litet luddigt russin i huvudet och jag har liksom ändå inget att säga.
Fast sådär går det ju bra, när man hänger och ska ut o partaja o sådär, för då går det ju över, ibland. Å andra sidan vet man ju aldrig vad som hoppar ut då istället, jag känner mig som sagt var inte så vässad i konversationsdjungeln för tillfället..
Jag blir verkligen handikappad på riktigt i vardagen. Så sitter jag där i kassan på Ica och det enda jag kan säga är "var det bra så?", "39.90", "på summan?", "magnetremsan mot dig så går det bättre", "kvittot?" "tack o hej!" Samtidigt som jag sitter o ler o ser fånig ut.
Så fort nån kund ska vara trevlig o skämta till det eller säger nåt annat kör det ihop sig totalt för mig. Jag hinner aldrig finna mig och klämma ur mig nåt klämkäckt tillbaka i tid innan dom har hunnit vidare, om jag ens kommer på nåt då. Mitt vanligaste svar ever är: "eeehehe, jaaaa du...*flin*" Det funkar på nästan allt. Men åååååh min guuuuuud va töntigt.
Jag känner mig helt lobotomerad. Det är som att allt tänk också stannat av. hå hå jaja.. hoppas verkligen att det är övergående.
söndag, maj 28, 2006
yr i bollen
sista riktiga helgen i umeå för den här treminen avklarad, och vilken helg sen! I torsdags var vi ett glatt gäng som skulle ut på löta, men det var helt fullt på E-puben för dom hade bartömmning, så vi gick till Corona, där Arash uppträdde.
Det var gaj o partaj för hela slanten. Lyckades såklart supa bort luvan till min regnjacka också. Det var inte så bra. Men man kanske kan köpa en lös luva?
Sen på fredagen så kom Lina på morgonkvisten, vi var rätt sega ner till brännbollen. Hon hade också varit ute kvällen innan, och nästan missat flyget upp! Men vi kom iaf ner till yran vid tre tiden tror jag. Lagomt för att se Snusk-lukt-lagets sista match. Som dom vann! Dom såg helt fantastiskt äckliga ut i sina sopsäckar och smutsmålningar. Som tur var så gick dom inte vidare till final och kvällen kunde fortsätta på sitt inslagna spår; fullt ös medvetslös.
Det var en upplevelse att se hela Ålidhem leva upp. ALLA var ute. Vi grillade och hade trevligt. Nästan alla ur klassen var här på Peddans gräsplätt och hängde runt. Senare drog vi oss till fysikgränd där the action was. I cykelgaragen var det dj bås och det rådde total festivalstämning. Kvällen spenderades mest vid danscyckelbåset och hos Basse på Peddan. Där jag till slut lyckades gå in i ett glasbord som sedan gick hädan... Det var inte så kul. Men det gick bra ändå.
Sen gjorde jag o Lina en thaiare igen och dansade till solen gått upp, med den skillnaden att här kom det ett svalkande vårregn på morgonkvisten också.
Slutkörda ramlade vi i säng, mkt nöjda med vår första yra.
Jag jobbar hårt på att spridag Billie the vision and the dancers till alla ovetande umeåbor. Det går rätt bra. Jag vet åtminstone tre fyra stycken som är sålda på Pablo nu. Bra!
Nu är det dags att komma tillbaka till verkligheten igen. Sista rycket innan sommaren nu!
Det var gaj o partaj för hela slanten. Lyckades såklart supa bort luvan till min regnjacka också. Det var inte så bra. Men man kanske kan köpa en lös luva?
Sen på fredagen så kom Lina på morgonkvisten, vi var rätt sega ner till brännbollen. Hon hade också varit ute kvällen innan, och nästan missat flyget upp! Men vi kom iaf ner till yran vid tre tiden tror jag. Lagomt för att se Snusk-lukt-lagets sista match. Som dom vann! Dom såg helt fantastiskt äckliga ut i sina sopsäckar och smutsmålningar. Som tur var så gick dom inte vidare till final och kvällen kunde fortsätta på sitt inslagna spår; fullt ös medvetslös.
Det var en upplevelse att se hela Ålidhem leva upp. ALLA var ute. Vi grillade och hade trevligt. Nästan alla ur klassen var här på Peddans gräsplätt och hängde runt. Senare drog vi oss till fysikgränd där the action was. I cykelgaragen var det dj bås och det rådde total festivalstämning. Kvällen spenderades mest vid danscyckelbåset och hos Basse på Peddan. Där jag till slut lyckades gå in i ett glasbord som sedan gick hädan... Det var inte så kul. Men det gick bra ändå.
Sen gjorde jag o Lina en thaiare igen och dansade till solen gått upp, med den skillnaden att här kom det ett svalkande vårregn på morgonkvisten också.
Slutkörda ramlade vi i säng, mkt nöjda med vår första yra.
Jag jobbar hårt på att spridag Billie the vision and the dancers till alla ovetande umeåbor. Det går rätt bra. Jag vet åtminstone tre fyra stycken som är sålda på Pablo nu. Bra!
Nu är det dags att komma tillbaka till verkligheten igen. Sista rycket innan sommaren nu!
onsdag, maj 24, 2006
livet är en fest
Aaaaaahhh.. Jag vet inte riktigt vart jag ska göra av mig själv. Det kryper i kroppen på mig, som någon sorts fysisk ångest. Tror jag måste vila mig i form.
Men det lär jag inte hinna göra förrän vi slutat. Vilket är väldigt snart.
Har massor att skriva om min passiva ångest som jag inte gör något åt. Men det känns rätt trist. Något som däremot var ruskigt roligt var ju Lundakarnevalen. Fick träffa Christine och jag hann vara på fyra olika nationer! Gått på två små, fantastiska konserter (Billie the vision and the dancers, USCB Allstars), dansat sönder mina skor, druckit kir och sovit för lite. Bland annat.
På söndagen var jag rätt slutkarnevalad så då åkte jag ut till Alnarp o hälsade på Hanna. Skönt med lite retreat sådär i slutet av resan. Även om jag sov rätt lite där också, vi hade ju en del att ta igen.
I övermorgon kommer Lina hit! Imorgon kväll är det sista kvällen för Club Zoo (trevlig klubb på läkarvillan) och på fredag är det brännbollsyran. Full rulle alltså. Yran sak visst vara ngt utöver det vanliga. Ska bli kul att se om det verkligen är så galet som alla säger. Känns lite uppschåsat. Men en klasskompis sa idag att man inte förstår det förrän man ser det. Spännande.
Nu ska jag gå o handla. Sen ska jag laga mat och tvätta kläder. Och försöka mota bort ångesten genom att åtminstone sortera bland de gamla casen... haha.
Men det lär jag inte hinna göra förrän vi slutat. Vilket är väldigt snart.
Har massor att skriva om min passiva ångest som jag inte gör något åt. Men det känns rätt trist. Något som däremot var ruskigt roligt var ju Lundakarnevalen. Fick träffa Christine och jag hann vara på fyra olika nationer! Gått på två små, fantastiska konserter (Billie the vision and the dancers, USCB Allstars), dansat sönder mina skor, druckit kir och sovit för lite. Bland annat.
På söndagen var jag rätt slutkarnevalad så då åkte jag ut till Alnarp o hälsade på Hanna. Skönt med lite retreat sådär i slutet av resan. Även om jag sov rätt lite där också, vi hade ju en del att ta igen.
I övermorgon kommer Lina hit! Imorgon kväll är det sista kvällen för Club Zoo (trevlig klubb på läkarvillan) och på fredag är det brännbollsyran. Full rulle alltså. Yran sak visst vara ngt utöver det vanliga. Ska bli kul att se om det verkligen är så galet som alla säger. Känns lite uppschåsat. Men en klasskompis sa idag att man inte förstår det förrän man ser det. Spännande.
Nu ska jag gå o handla. Sen ska jag laga mat och tvätta kläder. Och försöka mota bort ångesten genom att åtminstone sortera bland de gamla casen... haha.
onsdag, maj 17, 2006
vuxen?
Idag har jag och Ida skrivit kontrakt!
Kändes väldigt viktigt och vuxet. Det slog mig att det här med vuxenhet bara smyger sig på. Helt plötsligt utan att man vet hur det gick till så finner man sig själv ensam i de mest oväntade situationer. En konstig känsla infinner sig, det är naturligt men ändå så främmande. Känner mig lite skyldig när dom inte frågar efter målsmans underskrift, eller lite busig som när man lyckades köpa snus innan man var 18 ungefär..
Men jag antar att man förväntas kunna ta ansvar för sig själv nu för tiden. Och hittills har det ju gått bra. Mer eller mindre i alla fall. :)
Viktiga Vuxen Grejer Jag Gjort:
-skrivit kontrakt på lägenhet
-betalat räkningar
-deklarerat
-valt en stor tv istället för en liten (för jag tänkte på framtiden!)
-....
eeeh.. ...kom bara på fyra saker. Kanske inte så vuxen ändå. Men det artar sig!
Kändes väldigt viktigt och vuxet. Det slog mig att det här med vuxenhet bara smyger sig på. Helt plötsligt utan att man vet hur det gick till så finner man sig själv ensam i de mest oväntade situationer. En konstig känsla infinner sig, det är naturligt men ändå så främmande. Känner mig lite skyldig när dom inte frågar efter målsmans underskrift, eller lite busig som när man lyckades köpa snus innan man var 18 ungefär..
Men jag antar att man förväntas kunna ta ansvar för sig själv nu för tiden. Och hittills har det ju gått bra. Mer eller mindre i alla fall. :)
Viktiga Vuxen Grejer Jag Gjort:
-skrivit kontrakt på lägenhet
-betalat räkningar
-deklarerat
-valt en stor tv istället för en liten (för jag tänkte på framtiden!)
-....
eeeh.. ...kom bara på fyra saker. Kanske inte så vuxen ändå. Men det artar sig!
tisdag, maj 16, 2006
nyp mig
Jag och Ida ska flytta ihop!!!! På riktigt i världens bästaste lägenhet!
Vi cyklade iväg vid åtta igår för att titta på den, och det visade sig vara en drömlägenet, och den första vi tittar på - helt otroligt!
Listan:
-läget, jättenära sjukhuset och universitetet
-huset, en vanlig villa, inget höghus, känns som ett HEM
-trädgården (som vi inte behöver ta hand om)
-egen ingång med en liten förstukvist! (om än uppe i luften)
-fantastisk balkong, nästan som en altan
-bilplats ingår
-diskmaskin (!)
-uteplats på gräsmattan
Det är nästan för bra för att vara sant.. Men det kanske är våran tur nu.. Jag vågar knappt tro på det.
Vi ska skriva kontrakt imorgon klockan tre. Från 15 juli är det våran!
Vi cyklade iväg vid åtta igår för att titta på den, och det visade sig vara en drömlägenet, och den första vi tittar på - helt otroligt!
Listan:
-läget, jättenära sjukhuset och universitetet
-huset, en vanlig villa, inget höghus, känns som ett HEM
-trädgården (som vi inte behöver ta hand om)
-egen ingång med en liten förstukvist! (om än uppe i luften)
-fantastisk balkong, nästan som en altan
-bilplats ingår
-diskmaskin (!)
-uteplats på gräsmattan
Det är nästan för bra för att vara sant.. Men det kanske är våran tur nu.. Jag vågar knappt tro på det.
Vi ska skriva kontrakt imorgon klockan tre. Från 15 juli är det våran!
måndag, maj 15, 2006
I väntan på ny säng
Har haft en riktigt trevlig helg med besök från Uppsala i form av lilla Mia. Vi hade mucho kul! Blir väldigt glad när folk kommer och hälsar på mig.
Vi gick och lyxade på restaurang o åt snuskigt god efterrätt på torsdagen. Fredag var det lite festligheter och lite konsert med en grupp från Umeå som heter Apan. Över förväntan faktiskt. Och på lördagen blev det tacopaj och rödvin i soffan innan vi gick på klassfest och sen vidare till läkarvillan där vi drack både två fyra sex höjtar och dansade tills vi var nån annanstans.
På torsdag åker jag till Lund och hälsar på Christine. Det ser jag fram emot. Ska gå på sittning, cirkus, karneval och lite konserter. Och så ska jag hälsa på Hanna! Och förhoppningsvis hinna träffa Karl Henrik som flyttar ner nu i dagarna.
Det enda jobbiga med att det händer så himla mkt roligt nu är att det är rätt mkt i skolan samtidigt. Som dessvärre inte blir gjort. Men jag brukar alltid vara så duktig så jag unnar mig att vara lite oseriös just nu. Det är ju ändå vår. Har jag tur så fixar jag duggan ändå. Det är ju så att Lina ska komma o hälsa på sista helgen också... Kommer säkert hinna bli galet stressad när duggan närmar sig, men det får jag ta då. Som allt annat. Den som lever får se. Det är som det är.
Ikväll kommer min nya säng! Sultan Svaneholm, 120! Ska bli helt underbart! Nu kommer min sömn förhoppningsvis bli komplett, åtminstone har jag inget att skylla på nu när jag både fixat rullgardin och säng.
Jag och Ida har satt in en annons i VK för att hitta en lägenhet. Vi kanske ska åka o titta på en ikväll... Hoppas att det blir bra!
Nä. nu ska jag hitta på nåt annat för att undvika att läsa om membraners strukturer. Kanske skruva isär min säng.
Vi gick och lyxade på restaurang o åt snuskigt god efterrätt på torsdagen. Fredag var det lite festligheter och lite konsert med en grupp från Umeå som heter Apan. Över förväntan faktiskt. Och på lördagen blev det tacopaj och rödvin i soffan innan vi gick på klassfest och sen vidare till läkarvillan där vi drack både två fyra sex höjtar och dansade tills vi var nån annanstans.
På torsdag åker jag till Lund och hälsar på Christine. Det ser jag fram emot. Ska gå på sittning, cirkus, karneval och lite konserter. Och så ska jag hälsa på Hanna! Och förhoppningsvis hinna träffa Karl Henrik som flyttar ner nu i dagarna.
Det enda jobbiga med att det händer så himla mkt roligt nu är att det är rätt mkt i skolan samtidigt. Som dessvärre inte blir gjort. Men jag brukar alltid vara så duktig så jag unnar mig att vara lite oseriös just nu. Det är ju ändå vår. Har jag tur så fixar jag duggan ändå. Det är ju så att Lina ska komma o hälsa på sista helgen också... Kommer säkert hinna bli galet stressad när duggan närmar sig, men det får jag ta då. Som allt annat. Den som lever får se. Det är som det är.
Ikväll kommer min nya säng! Sultan Svaneholm, 120! Ska bli helt underbart! Nu kommer min sömn förhoppningsvis bli komplett, åtminstone har jag inget att skylla på nu när jag både fixat rullgardin och säng.
Jag och Ida har satt in en annons i VK för att hitta en lägenhet. Vi kanske ska åka o titta på en ikväll... Hoppas att det blir bra!
Nä. nu ska jag hitta på nåt annat för att undvika att läsa om membraners strukturer. Kanske skruva isär min säng.
fredag, maj 05, 2006
blood in, blood out
Mest ut faktiskt. Jag har nämligen blivit blodgivare idag. 4,5 deciliter tog dom. Rackarns... Känns lite tomt i ådrorna faktiskt. Det tar kroppen 4-8 veckor att fylla på igen. Så om jag inte är mig själv så vet ni vad det beror på. :)
Jag klarade duggan! Det var himla skönt. Jag lämnade böckerna på rummet och packade in mig i bilen o for hem o firade påsk. Det var skönt att var hemma, och roligt. Hann åka en sväng till stockholm också. Träffade lite viktiga människor och hade trevligt.
Men nu är jag tillbaka igen. I Umeå. Idag kom det lite sommar hit. Strålande sol och uppåt 20 grader varmt. Hela luften är sådär härligt ljum, till och med i skuggan. Det är så skönt! Men det ligger förstås fortfarande massa snöhögar kvar på innergårdarna. Men de krymper för varje dag som går.
Oj, nu kom Ida och hämtar mig för vi ska ut o grilla. jag har gjort mig en liten pastasallad med pesto, oliver och fetaost... och till det en liten kycklingfile som jag har marinerat i en hittepåmarinad. Får se hur det blir.
Jag klarade duggan! Det var himla skönt. Jag lämnade böckerna på rummet och packade in mig i bilen o for hem o firade påsk. Det var skönt att var hemma, och roligt. Hann åka en sväng till stockholm också. Träffade lite viktiga människor och hade trevligt.
Men nu är jag tillbaka igen. I Umeå. Idag kom det lite sommar hit. Strålande sol och uppåt 20 grader varmt. Hela luften är sådär härligt ljum, till och med i skuggan. Det är så skönt! Men det ligger förstås fortfarande massa snöhögar kvar på innergårdarna. Men de krymper för varje dag som går.
Oj, nu kom Ida och hämtar mig för vi ska ut o grilla. jag har gjort mig en liten pastasallad med pesto, oliver och fetaost... och till det en liten kycklingfile som jag har marinerat i en hittepåmarinad. Får se hur det blir.
onsdag, april 12, 2006
snart får jag åka hem
Jaha, här sitter jag och låter bli att plugga. Istället låtas jag att jag är mitt uppe i ett städ och tvättrace. Vad jag egentligen gör är att slöglo på BigBrother (my gosh, hur kan det vara så fängslande?!), våndas över min något svullna och potatisbullsfyllda ventrikel, sura för att jag missar första avsnittet av supernördarna imorgon och som grädde på moset snorar jag och har tjock tårvätska som gör mina ögon klibbiga.
Jag vill bara skriva duggan NU, och sen åka hem. Jag pluggar ju ändå inget mer. Så det gör ingen skillnad om jag skriver nu eller tolv imorgon. Eller jo. Skillnaden är att om jag nu skulle misslyckas så kommer jag få ångra att jag inte satt och pluggade nu. Det skulle jag ju inte kunna ångra om jag istället skrev duggan direkt nu. mmm.. Men sånt är livet.
Jag måste smyga ut i köket o titta på en kille som är o besöker min korrekompis. Spännande värre.
Jag vill bara skriva duggan NU, och sen åka hem. Jag pluggar ju ändå inget mer. Så det gör ingen skillnad om jag skriver nu eller tolv imorgon. Eller jo. Skillnaden är att om jag nu skulle misslyckas så kommer jag få ångra att jag inte satt och pluggade nu. Det skulle jag ju inte kunna ångra om jag istället skrev duggan direkt nu. mmm.. Men sånt är livet.
Jag måste smyga ut i köket o titta på en kille som är o besöker min korrekompis. Spännande värre.
tisdag, april 04, 2006
Kittelfjäll nästa
Här rullar tiden på som aldrig förr. Nu är det strax dags för dugga.
Imorgon åker vi 16 personer till Kittelfjäll. Ska bli hur roligt som helst! Om det inte vore för den där duggan som hänger över oss...
Men vi har tagit ett kollektivt beslut om att den här helgen har kostat för mkt för att kastas bort på dåligt samvete över ogjort plugg. Om man missar duggan har man hela påsklovet på sig att ta igen det. Det är så värt det!
Och duggan är ändå så övergripande så det är inte omöjigt att man lyckas få 60% ändå.
Har inte tänkt så mkt på den här fjällenresan alls faktiskt. Och när jag har tänkt på den så har det mest känts jobbigt. Just för att vi åker så nära duggan. På de enda inläsningsdagarna vi har... Men så idag så samlade vi ihop oss och helt plötsligt så känns det hur roligt som helst! Jag har verkligen inte varit i fjällen på hur länge som helst. Ska bli så jäkla skönt, hoppas vi får tur med vädret också.
Håll tummarna för att det blir toppenväder i fjälls och att jag på något mirakulöst vis lyckats läsa in precis det väsentliga för att klara duggan nästa torsdag!
Sen är det påsklov och jag ska äntligen få komma hem!!!!
Imorgon åker vi 16 personer till Kittelfjäll. Ska bli hur roligt som helst! Om det inte vore för den där duggan som hänger över oss...
Men vi har tagit ett kollektivt beslut om att den här helgen har kostat för mkt för att kastas bort på dåligt samvete över ogjort plugg. Om man missar duggan har man hela påsklovet på sig att ta igen det. Det är så värt det!
Och duggan är ändå så övergripande så det är inte omöjigt att man lyckas få 60% ändå.
Har inte tänkt så mkt på den här fjällenresan alls faktiskt. Och när jag har tänkt på den så har det mest känts jobbigt. Just för att vi åker så nära duggan. På de enda inläsningsdagarna vi har... Men så idag så samlade vi ihop oss och helt plötsligt så känns det hur roligt som helst! Jag har verkligen inte varit i fjällen på hur länge som helst. Ska bli så jäkla skönt, hoppas vi får tur med vädret också.
Håll tummarna för att det blir toppenväder i fjälls och att jag på något mirakulöst vis lyckats läsa in precis det väsentliga för att klara duggan nästa torsdag!
Sen är det påsklov och jag ska äntligen få komma hem!!!!
lördag, mars 25, 2006
mia!
Mia har varit här! Hon kom igår och hade spex på SLU, hon var jätteduktig! Jag, Jasper o Martin gick o tittade. Var himla trevligt. Sen efter spexet gick jag, Mia och Jasper till e-puben och skakade rumpa så det stod härliga till! Vi hade så roligt!!
När det stängde gick jag o Mia hem och tittade på filmer från seglingen till klockan blev halv fem. Det har varit helt fantastiskt att ha henne här, även om det var en så kort stund.
Idag gick vi ner till stan o åt frukost på waynes. Det kändes lite lyxigt.
Idag känner man att våren är på gång. Solen värmer och det är massa slask... Man blir alldeles varm i hjärtat.
Nu ska jag rycka upp mig och städa lite! Tata!
När det stängde gick jag o Mia hem och tittade på filmer från seglingen till klockan blev halv fem. Det har varit helt fantastiskt att ha henne här, även om det var en så kort stund.
Idag gick vi ner till stan o åt frukost på waynes. Det kändes lite lyxigt.
Idag känner man att våren är på gång. Solen värmer och det är massa slask... Man blir alldeles varm i hjärtat.
Nu ska jag rycka upp mig och städa lite! Tata!
torsdag, mars 23, 2006
sjuknar in
uäck! Vi har precis fått ett nytt case. Som är huuur stort som helst. Massor att lära sig. Och det ska vara klart till på tisdag. Hur tänker dom? Inte als verkar det som. Men men. Det är bara att bita ihop.
Det värsta är att jag har fått sjukligt ont i halsen precis. Precis just idag kom det. Hur ont som helst. Vill bara gå hem och lägga mig i sängen o titta på dåliga tv program. Men icke. Här sitter jag och plågar mig själv på Mb, egentligen helt i onödan eftersom jag inte får något gjort.
Nä. Bara en timme till.
Det värsta är att jag har fått sjukligt ont i halsen precis. Precis just idag kom det. Hur ont som helst. Vill bara gå hem och lägga mig i sängen o titta på dåliga tv program. Men icke. Här sitter jag och plågar mig själv på Mb, egentligen helt i onödan eftersom jag inte får något gjort.
Nä. Bara en timme till.
måndag, mars 20, 2006
gröt i min buk
Hjälp vad mätt jag är. Har suttit på mb tillsammans med min tappra labgrupp ända till klockan blev sex för att skriva klart labrapporter, men ändå gick vi inte i mål.
Var hungrig som en varg när jag kom hem och ställde till med en hejdundrandes frukost - till middag. Men oj så gott det blev! Havregrynsgröt och äggmackor. Mums. Nu känns det som om magen ska spricka. Men det går nog snart över.
Funderar lite över vad jag ska göra i sommar. Om jag ska jobba, och i så fall med vad, och var? men sånt där brukar ju lösa sig med tiden vad det lider.
Till helgen kommer Mia! Hon ska spexa och det ska bli så kul att träffa henne! Jag och Jasper ska gå och titta. Martin också kanske. Men något säger mig att han kommer banga. Han är en sån torris.
Till helgen är det Umeå Open här uppe, det är en inomhusfestival. Massa band som spelar och sånt. Men jag känner inte att jag har råd att gå. Eller lust heller för den delen. Inte för det priset. Dessutom är lördagens biljetter slut. Och Mia är kvar ända till elva så jag vill ändå vara med henne. Synd att missa Håkan Hellström bara. Och Petter. Och hans fyra getter.
Nu vill jag ha vååååår!!!
Var hungrig som en varg när jag kom hem och ställde till med en hejdundrandes frukost - till middag. Men oj så gott det blev! Havregrynsgröt och äggmackor. Mums. Nu känns det som om magen ska spricka. Men det går nog snart över.
Funderar lite över vad jag ska göra i sommar. Om jag ska jobba, och i så fall med vad, och var? men sånt där brukar ju lösa sig med tiden vad det lider.
Till helgen kommer Mia! Hon ska spexa och det ska bli så kul att träffa henne! Jag och Jasper ska gå och titta. Martin också kanske. Men något säger mig att han kommer banga. Han är en sån torris.
Till helgen är det Umeå Open här uppe, det är en inomhusfestival. Massa band som spelar och sånt. Men jag känner inte att jag har råd att gå. Eller lust heller för den delen. Inte för det priset. Dessutom är lördagens biljetter slut. Och Mia är kvar ända till elva så jag vill ändå vara med henne. Synd att missa Håkan Hellström bara. Och Petter. Och hans fyra getter.
Nu vill jag ha vååååår!!!
söndag, mars 19, 2006
toppenhelg!
Vilken kanonhelg det har varit!
Fredag: Gjorde tacopaj med Ida direkt efter skolan. Sen gick vi o tränade. Sen kom hon över o vi åt tacopaj och kollade på "Fucking Åmål". Efterrätt blev maräng suisse. Sen släpade vi oss över till Mark där det var fest, för att säga hej. Och då var dom på väg ut så det blev en snabbvisit vilket också var väldigt skönt. Sov som en prins.
Lördag: Vaknade vid åttatiden. Klev i kläderna o traskade till Ida där det bjöds på nybakat vänskapsbröd, ägg, gröt och te. Vi gick till mb (medicinska biblioteket), läste lite i ungefär en timme, lagomt för att få ett hum om vad veckan kommer handla om. Sen slog vi ihop böckerna och tog bilen ner på stan för en fika på stationsfiket innan vi traskade runt på stan lite. Hem för lite vila och tillpiffning. Sen tog jag bilen med en tacopaj i bagaget över till Ida. MUMS! Tacopaj är som ett vin, den blir bara godare med tiden!
Sen knallade vi över till Erika som hade inflyttningsfest. Och det var himla roligt! Massa folk och bra fart. Kvällen avslutades med spagetti och köttfärssås. Det var inte heller så dumt.
Hade otursjeansen igår också. Men nu har nog turen vänt! Fick ett litet lyckohjärta av Ida att ha i fickan och jag tror faktiskt att det fungerade!
Idag borde jag plugga lite mer. Är lite orolig inför veckan faktiskt. Metabolismen är inte att leka med. En massa kemi som jag inte känner mig så himla hemma på. Och såklart heldagar i skolan så man inte hinner med nåt annat. Jag är lite krasslig också, men detkanske är tur, för jag skulle ändå inte hinna träna nåt.
Jag längtar hem lite. Vill hem och umgås med mamma och pappa lite. Sitta o äta middag vid köksbordet och kanske ligga i soffan o titta på tv. mmmmmm..
Men först ska jag bara överleva fram till påsklovet. Sen.
Fredag: Gjorde tacopaj med Ida direkt efter skolan. Sen gick vi o tränade. Sen kom hon över o vi åt tacopaj och kollade på "Fucking Åmål". Efterrätt blev maräng suisse. Sen släpade vi oss över till Mark där det var fest, för att säga hej. Och då var dom på väg ut så det blev en snabbvisit vilket också var väldigt skönt. Sov som en prins.
Lördag: Vaknade vid åttatiden. Klev i kläderna o traskade till Ida där det bjöds på nybakat vänskapsbröd, ägg, gröt och te. Vi gick till mb (medicinska biblioteket), läste lite i ungefär en timme, lagomt för att få ett hum om vad veckan kommer handla om. Sen slog vi ihop böckerna och tog bilen ner på stan för en fika på stationsfiket innan vi traskade runt på stan lite. Hem för lite vila och tillpiffning. Sen tog jag bilen med en tacopaj i bagaget över till Ida. MUMS! Tacopaj är som ett vin, den blir bara godare med tiden!
Sen knallade vi över till Erika som hade inflyttningsfest. Och det var himla roligt! Massa folk och bra fart. Kvällen avslutades med spagetti och köttfärssås. Det var inte heller så dumt.
Hade otursjeansen igår också. Men nu har nog turen vänt! Fick ett litet lyckohjärta av Ida att ha i fickan och jag tror faktiskt att det fungerade!
Idag borde jag plugga lite mer. Är lite orolig inför veckan faktiskt. Metabolismen är inte att leka med. En massa kemi som jag inte känner mig så himla hemma på. Och såklart heldagar i skolan så man inte hinner med nåt annat. Jag är lite krasslig också, men detkanske är tur, för jag skulle ändå inte hinna träna nåt.
Jag längtar hem lite. Vill hem och umgås med mamma och pappa lite. Sitta o äta middag vid köksbordet och kanske ligga i soffan o titta på tv. mmmmmm..
Men först ska jag bara överleva fram till påsklovet. Sen.
måndag, mars 13, 2006
07.33
Vaknade för drygt en timme sen av att ett rosaskimmrande ljus letade sig in mellan mina persienner. Var tvungen att dra upp persinennerna o se dagen vakna. ooooh, så tjusigt. Nu är det en ny dag, en ny vecka och en ny chans. Det måste vara ett tecken.
Har varit duktig och stoppat kläder i tvätten också. Nu jädrar ska det bli ordning på torpet.
Har varit duktig och stoppat kläder i tvätten också. Nu jädrar ska det bli ordning på torpet.
onsdag, mars 08, 2006
motigt
"bärga vad du kan från den här vraket
det finns en spillra av mitt forna jag
ta då med mig hem, gör mig vacker
låt mig sova i din säng ett tag, låt mig sova ett tag
säg minns du hur det är jag brukar vara
minns du hur stabil jag var igår
nu är jag på väg att lösas upp till ingenting
för dagen har varit prövande och svår
kanske onödigt svår
bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra
men mig ska du inte tycka synd om
du vet väl hur nöjd jag brukar va
jag tror du ställs i min väg för att du
kan återställa allt så allt blir bra
du kan enkelt göra allting bra
för nu ska du säga följ nu med mig
nu ska du säga ta min hand
säg att du begriper du förstår och allt det där
säg att du har känt precis såhär ibland
säg att du har känt såhär ibland
bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra
bärga vad du kan från det här vraket
säg turen vänder ska du se
lova när jag somnar att du vakar över mig
så att inget mera ont ska kunna ske
nu ska inget mera dumt få ske
säg mig att du lovar mig det"
~Dagens theme-song.~
Ibland är det bittert att leva. Somliga dagar bara är såna.
det finns en spillra av mitt forna jag
ta då med mig hem, gör mig vacker
låt mig sova i din säng ett tag, låt mig sova ett tag
säg minns du hur det är jag brukar vara
minns du hur stabil jag var igår
nu är jag på väg att lösas upp till ingenting
för dagen har varit prövande och svår
kanske onödigt svår
bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra
men mig ska du inte tycka synd om
du vet väl hur nöjd jag brukar va
jag tror du ställs i min väg för att du
kan återställa allt så allt blir bra
du kan enkelt göra allting bra
för nu ska du säga följ nu med mig
nu ska du säga ta min hand
säg att du begriper du förstår och allt det där
säg att du har känt precis såhär ibland
säg att du har känt såhär ibland
bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra
bärga vad du kan från det här vraket
säg turen vänder ska du se
lova när jag somnar att du vakar över mig
så att inget mera ont ska kunna ske
nu ska inget mera dumt få ske
säg mig att du lovar mig det"
~Dagens theme-song.~
Ibland är det bittert att leva. Somliga dagar bara är såna.
tisdag, mars 07, 2006
mätt
Idag har jag labbat. Det var spännande. Kände mig proffsig i min fräcka lab-rock (även om det stod "mega nörd" på ryggen).
Min storebror kommer och hälsar på i helgen! Jag ser jättemycket fram emot det. Ska låna en luftmadrass av Anja som han ska få sova på. Den är stor och elektriskt uppblåsbar, hur bra är inte det?! Man stoppar i kontakten i väggen och pyyyyyyyyyyyyyyyyys så blåser den upp sig. Sen gör man likadant när man ska tömma den. Pfffffffffffffffffffffffff, så är den platt. Fiffigt.
Att fika och dega i grupp är mitt nya intresse. Men det måste verkligen bli ett slut på detta bakande. Åtminstone måste själva ätandet bedrivas med någon form av måtta. Känns som att min mage står ut i åtta hörn och spricker vilken sekund som helst.
POFF!
Min storebror kommer och hälsar på i helgen! Jag ser jättemycket fram emot det. Ska låna en luftmadrass av Anja som han ska få sova på. Den är stor och elektriskt uppblåsbar, hur bra är inte det?! Man stoppar i kontakten i väggen och pyyyyyyyyyyyyyyyyys så blåser den upp sig. Sen gör man likadant när man ska tömma den. Pfffffffffffffffffffffffff, så är den platt. Fiffigt.
Att fika och dega i grupp är mitt nya intresse. Men det måste verkligen bli ett slut på detta bakande. Åtminstone måste själva ätandet bedrivas med någon form av måtta. Känns som att min mage står ut i åtta hörn och spricker vilken sekund som helst.
POFF!
måndag, mars 06, 2006
tack naturen
Vaknade i söndags med extensiell ångest. (Förstår inte varför den är så starkt förknippad med just söndagar?!) När morgon äntligen hade övergått till förmiddag styrdes kosan till Ida och där var jag eminent sällskap samt provsmakare när hon bakade så mjölet flög i hela köket.
Efter bakterapi och den för dagen tredje frukosten var det dags att ta sig i kragen. Tillsammans med Martin och Martin gav vi oss ut i skidspåret. De andra hurtbullarna drog iväg på milen, själv pluggade jag musik i öronen och gav mig ut på 5an. Med solen i ögonen, vinden i ryggen och snön under mina skidor fick den extensiella ångesten till slut stryk på foten och euforin segrade.
Visst är det härligt att leva ibland!
Framåt kvällen var det gruppmys hemma hos Mark. Tigerkaka, morotskaka och film. Och träningsvärk.
Efter bakterapi och den för dagen tredje frukosten var det dags att ta sig i kragen. Tillsammans med Martin och Martin gav vi oss ut i skidspåret. De andra hurtbullarna drog iväg på milen, själv pluggade jag musik i öronen och gav mig ut på 5an. Med solen i ögonen, vinden i ryggen och snön under mina skidor fick den extensiella ångesten till slut stryk på foten och euforin segrade.
Visst är det härligt att leva ibland!
Framåt kvällen var det gruppmys hemma hos Mark. Tigerkaka, morotskaka och film. Och träningsvärk.
fredag, mars 03, 2006
tema: kill
Nu är det fredag igen!
Veckorna bara susar förbi här, nästan skrämmande. Men skönt också. Då är det snart sommar.
Vi har nu börjat på vår första stora kurs, cellens biologi. Mycket spännande.. Hmm. Men hur som helst så har jag köpt en begagnad bok idag. En väldigt enkel skruttbok, som jag kanske kan förstå. Ha ha. Men det är mitt trix. Att först förstå enkelt, innan jag läser i de svåra böckerna. Tror att det kommer fungera bra.
På måndag ska jag köpa den "riktiga" boken. The Cell. Den kostar typ 800 pix. Kul. En riktigt fet tegelsten är det också. Kill The Cell.
Det här med kurslitteratur är rätt vrickat. The Cell är maffig och tung och många sidor och ser sådär viktig ut som kursböcker kan göra ibland. Och förra boken jag köpte till anatomikursen, Sonesson, den ser ut som en gymnasiebok och är pluttig och har fina bilder men ändå så kostar den lika mkt som cell-boken. Allt ska vara dyrt. Jajjamensan.
Men å andra sidan kan man ju förstå det. Tänk att sitta och skriva en sån där bok.. Som INGEN vill köpa egentligen. Sorgligt. Dom förtjänar nästan lite kosing.
För övrigt så knallar det på. Filmkväll ikväll. Vi ska se Kill Bill 1 och 2. Finfint.
Jag och Ida letar efter lägenhet. Men det är himla många som vill flytta in i treor här. Helt sjukt system på bostadsförmedlingen också. Kill dom!
Jag försöker skaffa mig en ny livsstil. Bli lite hurtbulligare. Det går rätt bra hittills. I veckan har jag gått på aerobics moves (dödade mina lårmuskler i en statisk styrkeövning) och sen åkte jag skidor på vintersportdagen (halkade runt 5km slingan) och idag ska jag gå på Body pump(?).
Kill mig.
Veckorna bara susar förbi här, nästan skrämmande. Men skönt också. Då är det snart sommar.
Vi har nu börjat på vår första stora kurs, cellens biologi. Mycket spännande.. Hmm. Men hur som helst så har jag köpt en begagnad bok idag. En väldigt enkel skruttbok, som jag kanske kan förstå. Ha ha. Men det är mitt trix. Att först förstå enkelt, innan jag läser i de svåra böckerna. Tror att det kommer fungera bra.
På måndag ska jag köpa den "riktiga" boken. The Cell. Den kostar typ 800 pix. Kul. En riktigt fet tegelsten är det också. Kill The Cell.
Det här med kurslitteratur är rätt vrickat. The Cell är maffig och tung och många sidor och ser sådär viktig ut som kursböcker kan göra ibland. Och förra boken jag köpte till anatomikursen, Sonesson, den ser ut som en gymnasiebok och är pluttig och har fina bilder men ändå så kostar den lika mkt som cell-boken. Allt ska vara dyrt. Jajjamensan.
Men å andra sidan kan man ju förstå det. Tänk att sitta och skriva en sån där bok.. Som INGEN vill köpa egentligen. Sorgligt. Dom förtjänar nästan lite kosing.
För övrigt så knallar det på. Filmkväll ikväll. Vi ska se Kill Bill 1 och 2. Finfint.
Jag och Ida letar efter lägenhet. Men det är himla många som vill flytta in i treor här. Helt sjukt system på bostadsförmedlingen också. Kill dom!
Jag försöker skaffa mig en ny livsstil. Bli lite hurtbulligare. Det går rätt bra hittills. I veckan har jag gått på aerobics moves (dödade mina lårmuskler i en statisk styrkeövning) och sen åkte jag skidor på vintersportdagen (halkade runt 5km slingan) och idag ska jag gå på Body pump(?).
Kill mig.
torsdag, februari 23, 2006
tentafest
Klarade tentan i går. Mucho skönt! Gick ut och blev full fast jag skulle ta det lugnt. Men det var en himla bra kväll. Var bara så olidligt trött imorse... Upprop till nya kursen, med bara obligatoriska föreläsningar. Men som tur är utan tentor. Än så länge iaf.
Typ tjugotalet personer droppade in försent efter varandra imorse... Tror att det var fem personer som satt och sov med öppna munnar på slutet av dagen. Vi måste ha gjort ett riktigt bra intryck på föreläsarna.
OBS. Jag somnade inte. (Jag bara blundade lite under filmen. Faktiskt.)
Nu saknar jag Clara, Helene, Mina Linor, Emma, Mia och Christine mest i hela världen.
Typ tjugotalet personer droppade in försent efter varandra imorse... Tror att det var fem personer som satt och sov med öppna munnar på slutet av dagen. Vi måste ha gjort ett riktigt bra intryck på föreläsarna.
OBS. Jag somnade inte. (Jag bara blundade lite under filmen. Faktiskt.)
Nu saknar jag Clara, Helene, Mina Linor, Emma, Mia och Christine mest i hela världen.
söndag, februari 19, 2006
hem en sväng
Hej hopp gummisnopp.
Jag åkte till Ljusdal i torsdags. Kände mig hängig och snörvlade en massa, ville hemskt gärna hem och ligga på soffan och bli pysslad. Men icke. Mamma var minsann inte hemma många timmar och så blev det hämtmat och en massa stress istället.
Igår skjutsade pappa upp mig till Umeå. Vi var på ikea också och allt gick väldigt bra och smärtfritt.
Tråkigt att vara hemma så himla kort och knappt hinna umgås med någon, men så kan det vara ibland.
Var ute och åt med papps och det var mycket gott. Sen var jag på inflyttningsfest hos en klasskompis. Det var en bra fest. Men idag är jag sådär trött som man kan känna sig ibland. Mmm.
Jag känner mig lite olustig inför tentan på onsdag. Har inte riktigt lagt ner den tid som jag kanske skulle ha gjort. Det blir mkt stirrande i böckerna. Men jag försöker hålla mig kylig. Det går rätt bra nu, får se hur det känns på onsdag.
Jag åkte till Ljusdal i torsdags. Kände mig hängig och snörvlade en massa, ville hemskt gärna hem och ligga på soffan och bli pysslad. Men icke. Mamma var minsann inte hemma många timmar och så blev det hämtmat och en massa stress istället.
Igår skjutsade pappa upp mig till Umeå. Vi var på ikea också och allt gick väldigt bra och smärtfritt.
Tråkigt att vara hemma så himla kort och knappt hinna umgås med någon, men så kan det vara ibland.
Var ute och åt med papps och det var mycket gott. Sen var jag på inflyttningsfest hos en klasskompis. Det var en bra fest. Men idag är jag sådär trött som man kan känna sig ibland. Mmm.
Jag känner mig lite olustig inför tentan på onsdag. Har inte riktigt lagt ner den tid som jag kanske skulle ha gjort. Det blir mkt stirrande i böckerna. Men jag försöker hålla mig kylig. Det går rätt bra nu, får se hur det känns på onsdag.
söndag, februari 12, 2006
trött
Nu bor jag i Umeå. Det är lite fräckt.
Jag lär mig många saker. Jag kan säga svåra ord på latin, jag kan hitta böcker på bibblan, jag kan göra goda drinkar på snabbkaffe och jag kan ta power naps stående.
Mina klasskamrater har ingen bakfyllekultur alls. De är ute och åker längdskidor eller spelar beach volley på söndagförmiddagarna... Kan inte vara nyttigt.
Det här har tagit mig cirkus en halvtimme att skriva (det svåraste var att komma på saker som jag lärt mig). Skamligt. Min hjärna har tagit bondpermis, hoppas den ämnar komma tillbaka tills imorgon.
Jag lär mig många saker. Jag kan säga svåra ord på latin, jag kan hitta böcker på bibblan, jag kan göra goda drinkar på snabbkaffe och jag kan ta power naps stående.
Mina klasskamrater har ingen bakfyllekultur alls. De är ute och åker längdskidor eller spelar beach volley på söndagförmiddagarna... Kan inte vara nyttigt.
Det här har tagit mig cirkus en halvtimme att skriva (det svåraste var att komma på saker som jag lärt mig). Skamligt. Min hjärna har tagit bondpermis, hoppas den ämnar komma tillbaka tills imorgon.
torsdag, januari 12, 2006
ledigheten snart över
jahapp.. Då är snart den här ledigheten över då. Och jag ska börja plugga. Första terminen. Bara 10 to go. Ha ha.
Åter till ledigheten. Det har varit väldigt skönt. Thailand var härligt. Och veckorna här hemma har varit jättebra. Julen var den bästa hittills tror jag. Åtminstone i vuxen ålder. Har gjort massor av vintrigt idylliska saker och umgåtts med både gamla, nya och nygamla vänner.
Har ätit en massa god mat också. Några exempel: vitlöks- och kantarellsoppa med citronkrutonger, gorgonzola-, gräslöks- och persiljefyllda laxfiléer med murkelsås och pressad potatis, rysk kaviar etc.
Och vet ni? Egentligen rekommenderar de att man inte äter murklor mer än en gång om året, och nu tror jag till och med att de har rekommenderat att man inte ska äta det alls... farligt.
Men nu är alltså ledigheten snart slut. Och jag har blivit sjuk såklart. Precis lagomt till att jag vill hinna göra en massa grejer och umgås och packa och stressa här hemma innan jag ska iväg, och ännu mera lagomt till att jag ska börja i mitt nya plugg. Ha Ha Ha. och jag som ska bli doktor...
Ja.. jag ska ju som sagt gå på upprop på måndag. Känner mig smått nervös. Men det ska nog gå bra. Hoppas jag.
Åter till ledigheten. Det har varit väldigt skönt. Thailand var härligt. Och veckorna här hemma har varit jättebra. Julen var den bästa hittills tror jag. Åtminstone i vuxen ålder. Har gjort massor av vintrigt idylliska saker och umgåtts med både gamla, nya och nygamla vänner.
Har ätit en massa god mat också. Några exempel: vitlöks- och kantarellsoppa med citronkrutonger, gorgonzola-, gräslöks- och persiljefyllda laxfiléer med murkelsås och pressad potatis, rysk kaviar etc.
Och vet ni? Egentligen rekommenderar de att man inte äter murklor mer än en gång om året, och nu tror jag till och med att de har rekommenderat att man inte ska äta det alls... farligt.
Men nu är alltså ledigheten snart slut. Och jag har blivit sjuk såklart. Precis lagomt till att jag vill hinna göra en massa grejer och umgås och packa och stressa här hemma innan jag ska iväg, och ännu mera lagomt till att jag ska börja i mitt nya plugg. Ha Ha Ha. och jag som ska bli doktor...
Ja.. jag ska ju som sagt gå på upprop på måndag. Känner mig smått nervös. Men det ska nog gå bra. Hoppas jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
